Offentligt samråd angående skolans framtid i Öshammars kommun – Frösåkerskolan onsdagen den 12 augusti 2009
Vad sades på mötet på Frösåkersskolan
Kommunstyrelsens ordförande Jacob Spangenberg hälsar alla välkomna till den första av tre offentliga diskussioner angående skolans framtid i Östhammars kommun. I den offentliga diskussionen medverkar kommunstyrelsens samt barn- och utbildningsnämndens presidier bestående av Jacob Spangenberg, Anna-Lena Söderblom, Margareta Widén-Berggren, Lennart Owenius, Lennart Andersson och Barbro E Andersson. Även kommunchef och barn- och utbildningschefen är närvarande.
Jacob Spangenberg säger, att en av de främsta anledningarna till att kommunen vill skapa en ny skolstrategi är att skapa arbetsro för både barnen och pedagogerna. Framförallt sett ur ett barnperspektiv är det viktigare att spendera kommunens medel på pedagoger än på lokaler. Kommunstyrelsen hoppas att kommunfullmäktige tar ett inriktningsbeslut inom 6 månader.
Lennart Owenius, ordförande i barn och utbildningsnämnden säger, att nämnden är angelägen om att alla barn och elever ska ha en högkvalitativ omsorg och utbildning, och kvaliteten ska vara jämnt fördelad på alla orter. Skolan arbetar med att förbättra kvaliteten i skolan, då skolan fick dåligt betyg i Skolinspektionens rapport 2008. Som ett led i förbättringsarbetet, behövs kvalificerade pedagoger, och dessa är svåra att rekrytera till små skolor och deltidstjänster.
Barn- och utbildningsnämnden menar också att använda pengar på halvfyllda lokaler är inte förenligt med kommunallagen, som säger att en kommun måste utöva god ekonomisk hushållning. Vidare uppmanar nämnden alla invånare i kommunen att lämna synpunkter och tips hur de vill att skolfrågan hanteras.
Susanne Collijn och Henrik Fagerlind från Öhrlings PriceWaterhouseCoopers presenterar skolutredningsrapporten. Bl a kan nämnas, att det finns många omvärldsfaktorer att ta hänsyn till, t ex det samhällsekonomiska läget och statliga initiativ. Även befolkningsprognoser, elevprognoser och lokalerna status tas i beaktelse.
Susannas och Henriks huvudsakliga iakttagelser är:
• Minskande befolkning i barnafödande ålder
• Vikande födelsetal – 200-kullar blir ännu mindre
• Färre elever i grund- och gymnasieskolan
• Färre barn till förskolan
• Fem tätorter i en geografiskt stor kommun
• Kritik avseende kvalitet i skolorna av Utbildningsinspektionen
• Relativt dåliga resultat i undervisningen
• Stora pensionsavgångar kommande fem år och mer än hälften över 50 år
• I vissa avseenden sämre resultat än kommuner med liknande kostnad
• Historiskt sett svag budgetföljsamhet på skolområdesnivå – trendbrott 2007
• Lokalöverskott redan idag i många skolor – ökar över tid
• Omfattande kommande investerings- och underhållsbehov i vissa skolor
• Förändringar i omvärlden ökar kraven på skolan
• Skolan som symbolvärde måste vägas mot kommunens uppdrag, ansvar och
förutsättningar för att erbjuda en ändamålsenlig och likvärdig utbildning
Gunilla Nilsson Suikki, barn- och utbildningschef, säger att hon vill att Östhammars kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare, att kommunen är attraktiv att bo i, att skolan är av hög kvalitet, och framförallt att eleverna får hjälp att höja sina studieresultat. Hon fortsätter, att det för henne är viktigt att de små barnen har nära till skolan, att pedagoger har en bra arbetsmiljö, att det finns tillräckligt många vuxna i skolan så att barn/elever och pedagoger har en stabil och lugn arbetsmiljö och att barnens bästa alltid är i fokus.
Hans Oscarsson, områdeschef för skolområde Öst, deltar i diskussionen, och medger att det är alltid svårt att acceptera förändringar. Hans uppdrag inkluderar nu att ingjuta mod i politikerna att fatta beslut. Skolans ledning vill ge eleverna en ny, modern skola så som styrdokumenten kräver. Därför är det extra viktigt att satsa begränsade resurser på rätt ställe för att nå målen.
Allmänhetens frågor och synpunkter
Jacob Spangenberg
PriceWaterhouseCoopers är ett opartiskt, opolitiskt företag som har gjort en neutral utredning, och bara sett till fakta. Nu återstår för politikerna att ta beslut. Det kan vara bra att komma ihåg, att efter att kommunfullmäktige under hösten 2008 antog budget för 2010, har kommunens totala budget minskat med 53 miljoner kr.
Fråga/kommentar
När var skolutredningen klar? Tar kommunen hänsyn i utredningen till att SKB förlägger slutförvaret i Forsmark, eller kommer kommunen att utföra en ny utredning? Hur mycket har kommunen skulder för de bygdeskolor om lades ner 2004-2005?
Svar
Utredningen var klar i april 2009. Den är offentlig, och finns på kommunens hemsida.
I utredningen har kommunen inte tagit hänsyn till kostnader för nedlagda skolor. I många av de nu existerande skolorna finns ett stort uppsamlat behov av renovering, inom kort, eller inom en 10-årsram. Kommunen uppskattar att slutförvaret kommer att sysselsätta ca 500 personer. I nuläget är det svårt att säga hur många som flyttar till kommunen, och hur många av dem har barn i skolåldern. Slutförvaret kommer att starta sin verksamhet i kommunen om ca 5-6 år.
Fråga/kommentar
Utredning fokuserar för mycket på högstadie- och gymnasieelever. Anser att fokus bör ligga på låg- och mellanstadieeleverna. Anser att diskussionen handlar för mycket om låg- och mellanstadieskolorna. Den viktigaste frågan bör vara hur landsbygden påverkas av skolnedläggning på landsbygden, då skolorna används i många fler sammanhang än undervisning. Anser att barnperspektivet inte beaktas, då många barn inte kommer att må bra av att gå i en större skola i tätorten. Landsbygden är viktig för kommunen, och förslaget att lägga ned alla landsbygdskolorna är förödande. Därför bör också skolorna på landsbygden kosta mer per elev än skolorna i tätorterna. Anser även att Östhammar som centralort i kommunen inte ska mista sin högstadieskola. Anser att det inte finns några vetenskapliga studier som påvisar att högstadieelever som undervisas av gymnasielärare (som är fallet i Gimo mellan Vallonskolan och Bruksgymnasiet) får en bättre undervisning.
Svar
Kommunen anser det vara viktigare att ha bättre resursutnyttjande och färre lokaler. Inom 8-9 år kommer antalet barn ha minskat betydligt. Kommunen anser att landsbygdens utveckling ligger alla förtroendevalda varmt om hjärtat, alla är även överens om att en bra skola är vital för kommunen. Kommunchefen har sökt information om hur andra glesbygdskommuner hanterar frågan, och hittat en Rättviksmodell. Den slår fast bl a att för att en landsbygdsskola ska fungera tillfredställande för pedagoger och elever måste där finnas minst 60 barn.
Kommunledningen besökte samtliga bygdeskolor under våren 2009 för att diskutera aktiviteter skolorna kan genomföra för att kunna vara kvar. Bl a Snesslinge skola har startat en ”naturskola”.
Fråga/kommentar
Anser att kommunen i sin helhet är attraktiv, men att frågan om skolornas framtid är svår att lösa. Vill gärna se ett 9:de alternativ i utredningen, som innebär att skolskjutsarna minimeras. Vill även att kommunen beslutar behålla 1-2 bygdeskolor, då dessa bidrar starkt till att göra kommunen attraktiv för inflyttning. Får uppfattningen att kommunledning skryter om att det gick snabbt och lätt att lägga ner landsbygdsskolor 2004-05. Saknar en utvecklingsplan för kommunen. Är involverad i Snesslinge skolas ”natur-skola” – har involverat en doktorandforskare som projektledare för att skapa en naturskola, och fyra markägare har upplåtit mark till en naturstig.
Svar/kommentar
Kommunen arbetar ständigt med utveckling för att attrahera nya invånare. Bla a har kommunen; upprättat ca 30 nya detaljplaner och byggnadsnämndskontoret är positiva till utomplansbyggande.
Ingen är stolt över att behöva lägga ner skolor. Det är det svåraste som man behöver göra. Men kommunen måste anpassa sig till situationen. Tidigare skolnedläggningar gick kanske för fort. Anser det önskvärt att kommunen kan behålla 1-3 landsbygdsskolor för att öka mångfalden. Men hur ska kommunen då välja vilka som blir kvar och vilka läggs ned? Alla vill ha ”sin” skola kvar. Och om landsbygdsskolorna blir kvar måste kanske någon tätortsskola läggas ned. Vill föräldrarna i tätorterna skjutsa sina barn till landsbygden?
Fråga/kommentar
Har läst utredningen och kunde inte någonstans i den finna att orden kunskap eller färdighet nämndes. Är det avsiktligt? En skola utan de orden i sin vision är inte värd kallas skola.
Svar/kommentar
Östhammar kommuns skolplan säger: ”Barn- och utbildningsnämnden är angelägen om att verksamheten genomsyras av det uppdrag skolan har. Läroplanen säger:
- skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta kunskaper
- i samarbete med hemmen skall skolan främja elevernas utveckling till ansvarskännande
människor och samhällsmedlemmar
- skolan har i uppdrag att överföra grundläggande värden och främja elevernas lärande,
för att därigenom förbereda dem för att leva och verka i samhället
- skolan skall förmedla de mer beständiga kunskaper som utgör den gemensamma
referensram alla i samhället behöver”.
Fråga/kommentar
Hittar inte bilagorna till rapporten på kommunens hemsida. Kan även de läggas ut?
Anser att det är hemskt mycket antaganden i rapporten. Referenser till utredningar som kommunen tidigare gjort har passerat bäst-före-datum. Den allmänna ekonomin börjar ser ljusare ut. Slutförvaret kan påverka kommunen positivt. Startandet av Dannemora gruva likaså. Svårt att förutse hur det blir. Känner att utredningen är litet för tunn.
PWC har varit mycket försiktig i prognoser – för att kunna göra antaganden i utredningen har SCBs prognoser använts. PWC har antagit för utredningen att om slutförvaret etablerar sig i kommunen kan det innebära:
- 500 arbetstillfällen
- hälften flyttar till kommunen
- alla dessa tar med en make/maka och två barn
- resulterar i 30 elever per årskull i hela kommunen
Utredningen bygger på elevprognoser snarare än befolkningsprognoser, dvs barn som redan är födda. Kommunen har dessutom ett flyttningsöverskott och födelseunderskott – 1000 personer flyttar in, 950 personer flyttar ut. De som flyttar ut är unga, de som flyttar in är 50+. Fler dör än föds. Kommunfullmäktige kommer att ta ett inriktningsbeslut. Det beslutet kommer inte att vara hugget i sten, utan kan ändras många gånger under resans gång. Om behov uppstår, är det mycket lätt för kommunen att öppna en skola.
Fråga/kommentar
Vallonskolans elever i årskurs 9 i Gimo har i två års tid läst matematik på Bruksgymnasiet. Det har fungerat bra, och främjar både de elever som behöver större utmaningar och de elever som behöver större studiero och mer tid.
Fråga
Är förälder till skolbarn, den yngsta börjar i första klass nu. Hur kommer kvaliteten att bli bättre med den nya skolorganisationen? Blir det fler vuxna i skolorna?
Svar/kommentar
Lärartätheten har hållits på en godtagbar nivå. Med färre barn sjunker förstås tätheten. Små grupper om 5-8 barn kommer att försvinna och frigöra medel till att höja kvaliteten istället. Målet är att höja kvaliteten genom att omfördela resurser från lokaler till pedagoger. Önskar att bygdeskolorna kan behållas, men behöver fler barn till de skolorna för att de ska nå ett bra elevantal och därmed också kvalitet.
Fråga/kommentar
Stämmer det att ett inriktningsbeslut nu inte betyder att det är det rätta beslutet om 15 år. Jag har flyttat till Östhammar för att det finns skolor för barn i alla åldrar.
I nr 2/2008 av Lagerbladet finns en artikel om hur landsbygdens fastighetsmarknad påverkas av skolnedläggningar som belyser frågan bra.
Arbetat i Snesslinge skola sedan 1973, och tycker inte nödvändigtvis att en B-skola är mycket sämre än A-skolor. Vill att Östhammars kommun behåller landsbygdsskolorna för att vara attraktiv för inflyttning.
Svar/kommentar
Det känns oroande för framtiden att det blir allt svårare att rekrytera kompetenta pedagoger pga att många små skolor kan inte erbjuda heltidstjänster. Kvaliteten är det viktigaste i skolan, och pedagoger och övrig personal tillhandahåller den. Ett bra sätt att bibehålla landsbygdsskolor är att profilera dem samt att alla hjälps åt för att göra en bra skola.
Fråga/kommentar
Kommer kommunen att genomföra en ekologisk undersökning innan ett beslut tas?
Svar/kommentar
Alla politiska partier har fått utredningen på remiss, och i deras arbete ingår att beakta de ekologiska konsekvenserna (kolla med Sten). Remisstiden går ut 2009-09-25 och alla är välkomna att lämna synpunkter och frågor. Efter remisstiden lämnas ut-redningen till barn- och utbildningsnämnden för beredning. Kommunstyrelsen hoppas ta ett inriktningsbeslut inom de närmaste 6 månaderna.
Fråga/kommentar
Det är stor skillnad på att en skola med en stor skog och skola som kan utnyttja annans skog. Snesslinge har avtalat med markägare som upplåter skog för uteundervisning. Vill påminna att politikerna har lovat att inte lägga ned någon skola under innevarande mandatperiod. Att kommunen har anställt en näringslivschef som flyttat till kommunen pga tillgången till bra skolor förstärker vikten av skolan.
Påståendet att lokalkostnader per elev är högre i landsbygdsskolorna stämmer inte. Tycker att det är fel att avveckla billiga landsbygdsskolor för att ta lån att renovera tätortsskolor.
Avslutningsvis
kan vi konstatera att det finns en bra skola i Östhammars kommun, men det kan bli bättre. I en nyligen gjord mätning av Skolverket hamnar kommunens gymnasieelever på 16:e plats i riket för högskolebehörighet.