Offentligt samråd angående skolans framtid i Öshammars kommun – Bruksgymnasiet augusti 2009
Allmänhetens frågor och synpunkter
Jacob Spangenberg
PriceWaterhouseCoopers är ett opartiskt företag som har gjort en neutral utredning. Nu återstår för politikerna att ta beslut. Det kan vara bra att komma ihåg, att efter att kommunfullmäktige under hösten 2008 antog budget för 2010, har kommunens totala intäkter minskat med 53 miljoner kr.
Fråga/kommentar
Om en friskola startar upp verksamhet i kommunen, kommer det att omkullkasta kommunens planer?
Svar Susanna Collijn
Inte om en friskola startar. Men om fler friskolor startar måste kommunen planera på ett nytt sätt – vi konkurrerar ju om samma elever.
Fråga/kommentar
Vilken värdegrund har kommunen när det bestäms att allt ska vara på en centralort? Varför vill kommunen ta bort skolor när de fungerar bra? Varför inte vara flexibel i fortsättningen också – många barn har redan lektioner på andra skolor än den egna?
Svar
Jacob Spangenberg: Kommunens värdegrund baserar sig på skollagen och Skolinspektionens kommentarer – alla elever ska erbjudas en likvärdig utbildning.
Lennart Owenius: Att flytta ihop fler elever till färre skolor ger stora pedagogiska vinster, både för elever och pedagoger. Fler elever får möjlighet att studera i en A-form istället för B-form eller C-form. Pedagogerna ges möjlighet till ett större lärarkollegium där de kan arbeta i större lärarlag och få stöd från kollegor.
(Kommentar: klass i A-format innebär en årskull per klass, B-format innebär 2 årskullar i samma klass, C-format innebär 3 eller fler årskullar i samma klass).
Fråga/kommentar
Jag arbetar inom lärarutbildning, och där är intresset stort hos pedagoger att arbeta i en kustkommun. Många små kommuner har klasser i B-format och C-format. Varför anses det sämre än A-format?
Svar/kommentar Gunilla Nilsson Suikki
Klasser i B- eller C-form är inte alltid sämre, men alla pedagoger vill och kan inte arbeta i den formen. Arbetet är mer krävande, och Lärarhögskolan utbildar inte blivande pedagoger att arbeta i den formen.
Fråga/kommentar
Utredningen är bra och informativ, men den problematiserar för mycket. Många barn, elever, föräldrar och lärare tycker att deras skola fungerar bra, och ser helst att kommunen behåller det som fungerar bra.
Svar/kommentar
Lennart Owenius: Kommunen tycker att utredningen är en bra grund till beslut om fortsatt utveckling inom skolområdet. Det är inte säkert att någon av de 8 förslagen kommer realiseras i den form de presenterats. Vi är i början av en process som kommer att ta tid, och förändringar ändrar förutsättningarna konstant. Vi hoppas på ett ökat barnafödande och inflyttning. Men en omorganisation är nödvändig. Skulle barnkulllarna öka i storlek i framtiden är det mycket lätt för kommunen att åter starta skola.
Jacob Spangenberg: För tillfället har vi en negativ befolkningsutveckling i kommunen – ungefär 1000 personer flyttar in och 950 personer flyttar ut. De som flyttar ut är unga, de som flyttar in är 50+, och fler dör än föds. Summan är ett stillastående eller svagt negativ befolkningsutveckling.
Fråga/kommentar
Hur kan kommunen se vinster i att flytta barn från en lokal till en annan?
Fråga/kommentar
Att samla elever i större grupper kräver färre pedagoger, samtidigt som det ger en bättre kvalitet på utbildningen för eleverna. De får bl a tillgång till fler lärare och andra vuxna.
Fråga/kommentar
Utredningen utgör en bra grund för att räkna på lokaler och elevantal. Men de mjuka värdena saknas – de är förstås svåra att beskriva och sätta fingret på. Bland de mjuka värden kan räknas hur barnen lyckas i livet, social kompetens etc.
Svar/kommentar
Susanna Collijn: Skolverkets utbildningsinspektion 2008 analyserade på en del ”mjuka värden”. De intervjuade barn, elever, pedagoger, personal, föräldrar, skolledare och politiker, och konstaterade bl a att många elever får en bra undervisning, men att det finns många brister, och att det är stor skillnad i resultaten mellan våra skolor. Därför strävar kommunen efter att alla barn och elever ska få en likvärdig och rättvis utbildning.
Sten Huhta: Efter skolnedläggningarna 2004-2005 undersökte kommunen hur andra kommuner arbetat med landsbygdsskolor och hittade Rättviksmodellen. Modellen säger dock att det ska finnas minst 60 elever i en skola för att säkra den pedagogiska kvaliteten. Kommunen anser även att det är viktigt att alla barn får tillgång till likvärdiga resurser och förutsättningar. För mer information om mjuka värden i skolan, se Skolverkets databas SALSA.
Fråga/kommentar
En väl fungerande skolverksamhet kan finnas både på landsbygden och i tätorter – det är dumt att flytta elever från landsbygden till tätorterna.
Jag förstår att kommunen vill vara kostnadseffektiv, men de verksamheterna som fungerar väl bör få vara kvar.
Svar/kommentar Gunilla Nilsson Suikki
Kommunen strävar efter att ha hög kvalitet på skolan – kvalitet innebär bl a tillgång till väl utbildade pedagoger och väl fungerande lärarlag. Det är svårt att realisera i små skolor. Många lärare har signalerat att små skolor, med många deltidstjänster och få kollegor, inte har ett önskvärt arbetsklimat.
Fråga/kommentar
När det finns situationer med 30 elever per klass, varav fler elever har sjukdomar så som neuropsykiatriska sjukdomar, ätstörningar osv, och skolan har nyligen minskat ner på skolhälsan. Hur tänker kommunen då?
Svar/kommentar Lennart Owenius
Bara det senaste året har barn- och utbildningsnämnden budget minskat med 24 miljoner kronor – därför har skolhälsans organisation ändrats.
Jacob Spangenberg: Men fortfarande går 40-45% av kommunens totala budget till barn- och utbildning, dvs ca 430 miljoner kronor för 2009.
Fråga/kommentar
Vi har bra lärare och personal - varför har eleverna då ett lågt meritvärde när liknande kommuner lyckas bättre? Varför finns det en hög omsättning på lärare i kommunen? Det skapar oro både bland barnen och personal.
Svar/kommentar
Jacob Spangenberg:Det kommande beslutet om skolorganisation ska tas just för att skapa arbetsro.
Gunilla Nilsson Suikki: Vi har inte analyserat färdigt ännu varför vårt meritvärde är lägre än liknande kommuner, men mycket tyder på att för mycket av våra resurser sitter i fasta kostnader, så som lokaler. Vi brottas även med vikande elevkullar – det leder tyvärr till övertalighet och att väl fungerande arbetslag splittras. Vi kan inte påverka turordningen vid övertalighet pga de rådande arbetsrättslagstiftning.
Fråga/kommentar
Föreslår att kommunen tar till sig kunskap från forskning gjord i ämnet Framgångsrika skolor. Besök kommuner som tagit till sig den kunskapen och som har bra resultat i skolan, innan ett beslut tas.
Svar/kommentar Gunilla Nilsson Suikki
Vi har följt Olof Johanssons forskning om framgångsrika skolor, och även besökt en sådan skola och försöker dra lärdom från besöket och forskningen. Östhammars kommun spenderar ungefär lika mycket per elev som genomsnittet i liknande kommuner.
Fråga/kommentar
Allt är inte negativt inom skolan i Östhammars kommun – bl a rankas alla gymnasieeleverna från kommunen på 16:e plats i riket på högskolebehörighet.
Fråga/kommentar
En skola behöver två slags resurser – pengar och personal. För barn i behov av särskilt stöd måste det finnas en smärtgräns för hur litet resurser det får finnas. En bra skola består också av bra lärare.
Avslutningsvis
Skolutredningen har skickats ut på remiss till de politiska partierna, utvecklingsgrupperna och de fackliga organisationerna. Allmänheten inbjöds att lämna sina synpunkter till kommunen via brev eller via ett svarsformulär på kommunens hemsida. Remisstiden löpte ut den 25 september 2009.