Offentligt samråd angående skolans framtid i Östhammars kommun – Österbyskolan onsdagen den 19 augusti 2009.
Allmänhetens frågor och synpunkter
Jacob Spangenberg
PriceWaterhouseCoopers är ett opartiskt företag som har gjort en neutral utredning. Nu återstår för politikerna att ta beslut. Det kan vara bra att komma ihåg, att efter att kommunfullmäktige under hösten 2008 antog budget för 2010, har kommunens totala intäkter minskat med 53 miljoner kr.
I måndags på Bruksgymnasiet ställdes frågan om vad kommunens värdegrund är - kommunens värdegrund baserar sig på skollagen och Skolinspektionens kommentarer – alla elever ska erbjudas en likvärdig utbildning.
Det inriktningsbeslut som kommunstyrelsen kommer att ta inom ca 6 månader, ska tas med beaktande av allmänhetens synpunkter. Kommunen ser att det finns stora pedagogiska vinster att hämta i att flytta ihop fler elever till färre skolor, både för elever och pedagoger. Fler elever får möjlighet att studera i en A-klassformat istället för B-format eller C-format. Pedagogerna ges möjlighet till större lärarkollegium för vidare utvecklas, arbeta i större lärarlag och få stöd från kollegor.
(Kommentar: klass i A-format innebär en årskull per klass, B-format innebär 2 årskullar i samma klass, C-format innebär 3 eller fler årskullar i samma klass).
Fråga/kommentar
Skolutredningen innehåller mycket bra information, men skolan kan inte utredas på samma sätt som ett vinstdrivande företag. Utredningen problematiserar skolan. Ur ett pedagogiskt perspektiv är det inte lättare att starta upp en skola, som kommunen tidigare påtalat, möjligen ur ett politiskt perspektiv. Då det finns en bra verksamhet, är det dumt att lägga ner den. Bara för att bygdeskolor undervisar i B- och C-form, betyder inte att de har sämre kvalitet.
Det är viktigt för kommunen att vara anpassningsbar – befolkningsutveckling och storleken på barnkullar går i cykler då det tidvis är lågt och tidvis högre. En dynamisk lösning som är anpassad till dessa cykler vore bättre. Men även mindre skolor är bra för elever – eleven syns mer, får mer bekräftelse, har mer inflytande och skolorna är kostnadseffektiva.
Svar/kommentar
Gunilla Nilsson Suikki: Bra kommentar. Ja, det finns bra verksamheter, och dem ska vi ta tillvara på. Jag håller med om att B- och C-form inte alltid innebär sämre kvalitet – men många pedagoger tycker att det är svårare att undervisa i de formerna. Kvaliteten i undervisningen är inte heller lokalbunden – det viktiga är att vi får behålla arbetslagen intakta som har ett gott samarbete. Det lyckas vi inte alltid med det då vi drabbas av vikande elevkullar – det leder tyvärr till övertalighet och att väl fungerande arbetslag splittras. Vi kan inte påverka turordningen vid övertalighet pga de rådande arbetsrättslagstiftning.
Susanna Collijn: Kommunen har ett ansvar för att upprätthålla en viss kvalitet på sina fastigheter, men skolans verksamhetsbehov är också avgörande. Just nu har Österbyskolan ett renoveringsbehov som uppskattas kosta ca 60-70 miljoner kronor.
Fråga/kommentar
Ligger inte renoveringsbehov av skolan kvar?
Svar/kommentar Susanna Collijn:
Om skolan omorganiseras till en F-6 skola kvarstår viss renoveringsbehov, men inte i lika stor utsträckning som om skolans nuvarande form bibehålls.
Fråga/kommentar
Varför har inte Östhammars kommun tagit reda på från andra kommuner hur de gjort för att behålla sina hotade skolor innan ett beslut tas? Varför har inte elever, lärare och föräldrar tillfrågats att delta i utredningen? Varför vill kommunen att alla barn ska ha en likvärdig utbildning – alla barn är ju inte lika och vissa barn behöver lära i mindre grupp.
Svar/kommentar
Susanna Collijn: Utredningen är baserad på fakta, såsom elevantal, befolkningsstatistik och lokaler. Däremot har erfarenheterna från föregående skolnedläggning kommit till användning, samt jämförelser med andra kommuner i landet som brottas med samma fråga.
Gunilla Nilsson Suikki: Kommuner har dessutom en god bild av elevers, lärares och föräldrars synpunkter genom utbildningsinspektionen som genomfördes förra året. Elever, lärare och föräldrar bereds nu att delta genom att lämna synpunkter, både via dessa offentliga möten och genom att svara på remissen som finns på kommunens hemsida. Remisstiden löper ut den 25 september.
Fråga/kommentar
Alla vet att utbildningsresultaten för Östhammars kommun är låga – hur ser det ut på Film och Morkarla skola? Det vore olyckligt om två bra verksamheter läggs ner.
Svar/kommentar
Gunilla Nilsson Suikki: Film och Morkarla har bra resultat – men i resten av kommunen varierar resultaten. Det är viktigt att alla barn får en likvärdig utbildning.
Susanna Collijn: Utredningen har tittat på helheten i fråga om lokaler och pedagogisk kvalitet.
Anna-Lena Söderblom: Det inriktningsbeslutet som kommer att tas blir inte nödvändigtvis någon av de 8 förslag som presenteras i utredningen. Utredningen är en av många faktorer som ska beaktas innan beslut tas. Om förutsättningarna förändras till det bättre kan kommunen ta ett positivare beslut. Det kan också hända att förutsättningarna ändras till det sämre, och då kan beslutet bli mer negativt.
Jacob Spangenberg: Barn- och utbildningsnämnden får en budget varje år från kommunfullmäktige att förvalta. Budgetens storlek beror på omvärldsfaktorer, och kan utökas när det ekonomiska läget ljusnar.
Fråga/kommentar
Håller med om att det är olyckligt att behöva lägga ner skolor – men statistiken som vi ser i utredningen kan vara förvillande. Statistiken utgör de ”hårda” faktorer i det underlag som behövs för att ta beslut om skolans framtida organisation. Nu behövs de ”mjuka” faktorerna – elevers, föräldrars och lärarnas synpunkter.
Fråga/kommentar
Befolkningsutveckling verkar vara uppgiven – men är det självklart att kommunens befolkningsutveckling kommer fortsätta att vara negativ? Räknar kommunen inte med inflyttning av barnfamiljer om slutförvaret placeras i Forsmark? Kommunen måste upprätthålla en viss service-nivå för att behålla sina invånare och locka nya. Har kommunen ingen framtidsvision?
Svar/kommentar Anna-Lena Söderblom:
Kommunen har en vision som inkluderar bl a en mångfald i åldrar hos invånarna. Men faktum är att befolkningen i Östhammars kommun blir allt äldre – 25% är över 65 år gamla och födelsetalet är lågt. Vi vill att varje nytt arbetstillfälle ska bidra till inflyttning. Men många väljer att pendla in – bl a är ungefär hälften av Forsmarks anställda bosatta utanför kommunen. Vi arbetar aktivt för att förbättra infrastrukturen i kommunen, så att fler kan bo här, och pendla till ett arbete utanför kommunen. Men vi har litet kontroll över när Vägverket påbörjar arbetet.
Fråga/kommentar
Det finns dåligt med bostäder i kommunen – var ska de inflyttande bo? Varför bygger inte kommunen färdiga boenden för att locka till inflyttande, istället för att detaljplanera tomter? Varför bygger kommunen inte färdiga bostäder för att underlätta inflyttning?
Svar/kommentar Anna-Lena Söderblom:
Det finns färdiga detaljplaner i varje tätort. Men 1/3 av kommunens invånare bor utanför tätorter. Bostadsbyggandet styrs av en fri marknad, men det finns även ett kommunalt bolag med hyreslägenheter.
Fråga/kommentar
Vissa vägar är i dåligt skick, bl a Happstavägen (?) mellan Österbybruk och Alunda är för farlig för barn att pendla på.
Svar/kommentar
Fråga/kommentar
Österbybruk har ett speciellt läge i kommunen – närhet till Dannemora gruva och Formark - och det är lätt att pendla till Uppsala och Gävle. Utvecklingsgruppen arbetar med att locka folk att flytta in. Då är det viktigt att det finns ett högstadium på orten.
Svar/kommentar Jacob Spangenberg:
Österbybruk är klart underskattad som pendlingsort. Kommunen arbetar med Banverket för att starta en upprustning av järnvägen, och hoppas att Upptåget kan börja trafikera till Österbybruk.
Fråga/kommentar
Om SCB:s befolkningsprognos inte stämmer kan det ändra på ortens förutsättningar – Österbybruk är den mest attraktiva pendligsort i kommunen. Orten är komplett med mycket service-inrättningar, som måste behållas för att locka fler invånare.
Ur barnperspektivet är det inte pengar som avgör kvaliteten på utbildningen. Vinner kommunen i längden på att lägga ner de små skolorna och bara ha ett högstadium kvar i hela kommunen?
Svar/kommentar Susanna Collijn:
SCB:s befolkningsstatistik är ganska tillförlitlig fram till 2013/14 om inte något extraordinärt sker. Statistiken tar dock inte hänsyn till eventuella nya arbetstillfällen. Däremot kan PriceWaterhouseCoopers presentera följande beräkning: om SKB förlägger slutförvaret i kommunen, skapar det ca 500 arbetstillfällen. Om ca hälften flyttar till kommunen, och alla dessa tar med en make/maka och två barn, resulterar det i 30 elever per årskull i hela kommunen. Det räcker ändå inte för att fylla ut den överkapacitet som redan idag finns på de flesta skolor.
Fråga/kommentar
Kommunen har nyligen satsat 114 miljoner kronor på att renovera Olandsskolan. Om kommunen väljer att ha bara en högstadieskola, placerad i Gimo, känns det som väl investerade pengar?
I den senaste elevenkäten svarade 22% av eleverna på Vallonskolan att de upplever stämningen på rasterna som god. Skolplanen tar upp ”trygghet och trivsel” – hur ser kommunen på trivseln i skolan?
Svar/kommentar
Gunilla Nilsson Suikki: Elevernas trygghet och trivsel är jätteviktig – skolledningen diskuterar ständigt hur skolan kan öka trygghet och trivsel, både i klassrummen och på raster. Ungdomsstyrelsen genomförde en enkät 2008, LUPP. LUPP står för lokal uppföljning av ungdomspolitiken, och undersöker hur ungdomar i en kommun ser på inflytande, skola, fritid, arbete, hälsa och framtidsplaner. En analys av resultaten för vår kommun pågår.
Margareta Widén-Berggren: Beslutet att renovera Olandsskolan togs 2004 (?), och då fanns ingen långsiktig planering för skolans framtid. I dagsläget kan vi önska att det gjorts en skolutredning redan då. Men Östhammars kommun har alltid tidigare byggt ut – de få skolnedläggningar som genomförts har berört små skolor med 20-25 barn, där undervisningen inte varit av tillräcklig hög kvalitet för att kunna bestå.
Det vore önskvärt att kunna behålla 2-3 landsbygdsskolor för att ha mångfald, men det är inte realistiskt att ha alla kvar.
Fråga/kommentar
Östhammars kommun skulle kunna locka barnfamiljer att flytta till kommunen om kommunen var känd för att alla barn i skolan når målen (dvs får betyget godkänt i alla ämnen). Varför blir inte alla barnen godkända i alla ämnen?
Svar/kommentar
Lennart Owenius: Det kan finnas många orsaker varför elever inte får godkänt i alla ämnen – trassliga hemförhållanden, inlärningssvårigheter, sjukdom etc.
Gunilla Nilsson Suikki: Även omsättningen på lärare påverkar eleverna negativt. Kommunen kan tyvärr inte påverka turordningsregeln vid övertalighet, som styrs av rådande arbetsrättslagstiftning.
Fråga/kommentar
Föreslår att kommunen tänker mer flexibelt vad gäller pedagogernas arbetslag – lärare kan dela sin tjänst mellan fler skolor, både för att kunna arbeta heltid och för att fylla upp med pedagoger där behoven uppstår.
Svar/kommentar Gunilla Nilsson Suikki:
Det finns lärare som redan delar sin tjänst på flera arbetsplatser. Det blir dock allt svårare att behålla och rekrytera lärare till ambulerande tjänster, och både elever och lärarlag är beroende av ett väl fungerande samarbete.
Fråga/kommentar
Jag tycker att Österbybruk är kommunens centralort geografiskt – men en förutsättning att bo på orten är att det finns skolor. Småskaligheten är bra, och idén om ambulerande lärare är inte omöjlig. Kommunen kan göra de ambulerande tjänsterna mer attraktiva genom att höja lönerna. Kommunen gör sig själv en otjänst genom att lägga ner skolor. Utredningen är teoretisk när hänsyn inte tagits till startandet av Dannemora Gruva.
Svar/kommentar
Fråga/kommentar
Som lärare rekommenderar jag inte små skolor av fler orsaker, i små grupper har barnen färre kompisar att välja emellan; det finns inte lika mycket resurser för barn i behov av särskilt stöd; äldre barn har färre studiekamrater och färre pedagoger att nyttja och har svårare att nå målen.
Svar/kommentar
Fråga/kommentar
Som fd elev på en stor skola i Uppsala avundas jag mina barn som får gå i en bygdeskola. Jag vill inte att bygdeskolorna läggs ner.
Svar/kommentar
Fråga/kommentar
Framgångsrika skolor är en hel vetenskap som Östhammars kommun bör ta till sig. Många framgångsrika skolor är framgångsrika även utan större medel än genomsnittsskolan.
Svar/kommentar
Fråga/kommentar
Har kommunen tagit hänsyn till det ökade resandet som förslagen i utredningen innebär – kostnaderna för skolskjutsar skulle öka, barnen skoldagar skulle bli längre?
Svar/kommentar Jacob Spangenberg:
Kommunen har nyligen skaffat GIS, ett geografiskt informationssystem, som planeras att tas i bruk under hösten 2009. Med hjälp av GIS kan kommunen utreda frågan om skolskjutsar, inklusive färdrutter, tider, antal och kostnader. Östhammars kommun samarbetar med UL i frågan om skolskjutsar, men har litet inflytande över bussarnas storlek och tidtabeller.
Avslutningsvis
Skolutredningen har skickats ut på remiss till de politiska partierna, utvecklingsgrupperna och de fackliga organisationerna. Allmänheten inbjöds att lämna sina synpunkter till kommunen via brev eller via ett svarsformulär på kommunens hemsida. Remisstiden löpte ut den 25 september 2009.