Ett slutförvar för använt kärnbränsle måste vara säkert under mycket lång tid. Det använda kärnbränslet är starkt radioaktivt.
Varför just 100 000 år?
Enligt Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter måste den som vill bygga ett slutförvar för radioaktivt avfall kunna visa att förvaret kan hållas isolerat från människa och miljö i minst 10 000 år. Men särskild hänsyn ska också tas till en fullständig glaciationscykel (tiden mellan två istider), vilket för närvarande beräknas vara 100 000 år. Enligt SKB har radioaktiviteten i det använda kärnbränslet efter 100 000 år sjunkit till en nivå som går att jämföra med radioaktiviteten hos naturlig uranmalm.
Fem hundra meter ner i berget och tre skyddsbarriärer
SKB har ansökt om att slutförvara kärnavfallet enligt en metod som kallas för KBS-3. Den bygger på tre skyddsbarriärer: kopparkapslar, bentonitlera och urberg. Barriärenas funktion är att innesluta radioaktiva ämnen och förhindra eller fördröja att de sprids till omgivningen. Enligt SKB klarar systemet att hålla det använda kärnbränslet isolerat under 100 000 år. Myndigheterna granskar just nu ansökan.
Illustration: Strålsäkerhetsmyndigheten