Gå till innehållet

Information om radon

1. Om radon

Radon är en naturligt förekommande luktfri gas som bildas när radium från berggrunden sönderfaller. Anledningen till att radon skadar oss är dess radioaktivitet och när vi andas in gasen ökar risken för att drabbas av lungcancer. I utomhusluft är radon inget problem, men i bostäder kan den stängas inne och därför koncentreras och bli ohälsosam. Därför är det viktigt att mäta radon i inomhusluften.

Radon i inomhusluft kommer från dessa källor:

  1. Byggnadsmaterial (till exempel blåbetong)
  2. Marken under och runt om huset
  3. Vatten som används i hushållet 

 

Här hittar du mer information om radon

2. Hur mäter jag radonhalten i min bostad?

Det enda sättet att kontrollera om du har radon i inomhusluften är att mäta. Du kan själv mäta radon i ditt hem genom att beställa radonmätare från ett godkänt mätlaboratorium. Du får själv söka upp ett företag som kan utföra mätningen åt dig.

På Boverkets hemsida hittar du Swedacs register över ackrediterade företag som mäter radon i luft

Mätningen bör genomföras under vinterhalvåret (oktober-april), och pågå under minst två månader. Radonhalten mäts i antal Bequerel per kubikmeter inomhusluft (Bq/m3). För att minimera hälsorisker till följd av radon har svenska myndigheter satt upp rikt- och gränsvärden. Om radonvärdet i din bostad överskrider 200 Bq/m3 bör åtgärder vidtas.

 

Om du bor i flerbostadshus är det hyresvärden eller bostadsrättsföreningen som ansvarar för att kontrollera radonhalten.

3. Hur ofta du ska mäta

Det räcker inte att mäta radonhalten vid ett enda tillfälle. Materialet i ett hus åldras och kan därför med tiden släppa igenom mer radon från marken.

Det kan också påverka radonhalten om du bygger om eller renoverar, till exempel om du tilläggsisolerar eller ändrar ventilationen i din bostad.

Därför bör du mäta radon regelbundet. Gärna vart tionde år eller vid större förändringar av bostaden.

4. Åtgärda radon i bostaden

Du behöver veta hur radonet kommer in i byggnaden för att kunna åtgärda det. Kontakta en radonkonsult för att få hjälp med att ta reda på källan till radon och lämpliga åtgärder.

Boverket har ett register med kontaktuppgifter till certifierade funktionskontrollanter. En funktionskontrollant med behörighet K har kunskap om radonmätningar och möjliga radonåtgärder. Svensk radonförening är en branschorganisation för företag som jobbar med radon. På deras webbplats finns kontaktuppgifter till föreningens medlemmar. 

Läs mer om de vanligaste radonåtgärderna på Boverket.se

Hitta konsulter som arbetar med radonåtgärder på Svenskradonförening.se

5. Söka bidrag för att åtgärda radon

Från och med 1 juli 2018 kan du som småhusägare ansöka om bidrag för radonsanering om radonhalten i inomhusluften överstiger 200 Bq/m3. Du kan få som mest 25 000 kronor.

 

För att kunna söka bidraget måste du själv både äga och bo i det hus där radonsaneringsåtgärderna ska genomföras. Arbetet med åtgärderna får inte ha påbörjats innan ansökan har kommit in till Länsstyrelsen. Du kan ansöka om radonbidrag tidigast två år efter det att ett nybyggt hus tagits i bruk.

Läs mer om radonbidrag på Boverket.se

6. Hyresvärdars och bostadsrättsföreningars ansvar.

Fastighetsägare som hyr ut flerfamiljshus eller lägenheter i flerbostadshus ansvarar för att mäta och eventuellt ta bort radon i bostäderna i fastigheten.

Man är ansvarig för att bostäderna inte överstiger riktvärdet för radon i inomhusluften, enligt 9 kap. 9 § miljöbalken. Man ska se till att radonhalterna är mätta och även stå för mätningar och eventuell radonsanering. Hyresvärdar och bostadsrättsföreningar kan inte få bidrag för att sanera radon.

Bygg- och miljönämnden har ett tillsynsansvar för att bostadsrättsföreningar och hyresvärdar följer bestämmelserna i miljöbalken. Kommunen kan därmed kräva att föreningen undersöker och eventuellt åtgärdar radonhalten i byggnaden.