Vad är en detaljplan?

Planbesked handlar om en förprövning till detaljplaneprocessen där kommunen prövar ifall det är rimligt att inleda en planprocess eller inte. Bland annat undersöks vilka konsekvenser exploateringen skulle få på miljö, djur, människor och säkerhet och hälsa. Det handlar även om ifall en detaljplan utifrån beställarens syfte är möjlig att genomföra enligt gällande lagar och regler samt ifall det inte strider mot kommunens intressen. Efter positivt planbesked kan beställaren starta igång detaljplanearbetet genom att meddela kommunen att personen vill påbörja framtagandet av detaljplanen.

När en detaljplaneprocess är startad genomförs en mer detaljerad undersökning över hur planen påverkar människor, miljön med mera och nödvändiga utredningar tas fram. Det kan till exempel handla om en bullerutredning för att säkerställa människors hälsa och en dagvattenutredning för att se till att vatten kan renas innan det blandas med vårt grundvatten och påverkar dricksvattenkvaliteten. En plankarta och en planbeskrivning som beskriver förutsättningar och förändringar upprättas. När handlingarna är klara och godkända av Bygg- och miljönämnden är det dags för samråd. Under samrådet skickas förslaget ut till berörda parter som har möjlighet att yttra sig över förslaget. Det innefattar privatpersoner, organisationer, föreningar och myndigheter. Samrådstiden är vanligtvis tre veckor lång.

Efter samrådet sammanställs alla yttranden och kommunens svar i en samrådsredogörelse. Här redovisas även de redigeringar som gjorts mellan samråd och granskning. När handlingarna är uppdaterade och godkända av Bygg- och miljönämnden ställs de ut på granskning. Granskningen fungerar på samma sätt som samrådet genom att förslaget skickas ut till berörda parter som har möjlighet att yttra sig över förslaget igen. Granskningstiden är vanligtvis tre veckor lång.

Efter granskningen sammanställs alla yttranden och kommunens svar i ett granskningsutlåtande. Här redovisas även eventuella justeringar som gjorts inför antagandet. När handlingarna sedan är godkända av Bygg- och miljönämnden, i vissa fall även Kommunfullmäktige, antas förslaget och går ut på antagande. Vid antagande skickas handlingarna till de som förslaget anses gå emot samt Lantmäteriet och Länsstyrelsen.

När en detaljplan har antagits finns det under tre veckor möjlighet att överklaga planen. Beslutet om att anta detaljplanen får överklagas till mark- och miljödomstolen och rätten att överklaga gäller den som beslutet anses angå och har gått emot personens intressen. Den som överklagar behöver även innan detaljplanens granskningstid har gått ut ha lämnat ett skriftligt yttrande med sina synpunkter. Om detaljplanen inte överklagas inom denna tid får den laga kraft. Därefter gäller detaljplanen tills den ändras eller upphävs.

Standardförfarande är det vanligaste förfarandet och tillämpas ifall planförslaget är förenligt med översiktsplanen och Länsstyrelsens granskningsyttrande men inte är av betydande intresse för allmänheten eller av stor betydelse i övrigt. Samt att den inte medför en betydande miljöpåverkan. 

Utökat förfarande tillämpas när planförslaget strider mot översiktsplanen eller Länsstyrelsens granskningsyttrande, är av betydande intresse för allmänheten eller av stor betydelse i övrigt, eller slutligen att den kan antas ha en betydande miljöpåverkan.

Begränsat förfarande kan användas när planförslaget omfattar en åtgärd av mindre betydelse och som endast berör ett fåtal personer. Då kan planförslaget godkännas under samrådet, granskningen kan skippas och därefter går planförslaget för antagande.

Samordnat förfarande kan användas för att spara tid och undvika dubbelprövning då detaljplanen samtidigt prövas av miljöbalken, väglagen eller lagen om byggande av järnväg. Det krävs att planförslaget är förenligt med översiktsplanen och Länsstyrelsens granskningsyttrande.