Studiero på Frösan

4:orna och 5:orna på Frösåkersskolan borde flytta till Ed och Kristinelund.

Vi är 4 elever som går på Frösåkerskolan och har ett förslag att 4:orna och 5:orna bör flyttas tillbaka till Ed och Kristinelund.

Den största anledningen till att vi har det här förslaget är att det är brist på lokaler och att det är alldeles för trångt här i skolan. Vi har förlorat vårat bibliotek, konferenssrum och ett arbetsrum på grund av att det är så trångt. Våra argument är att 4:orna och 5:orna upplevs av både elever, lärare och rektorer att vara stökiga och stör de äldres studier och för de själva, de flesta har ingen respekt mot de äldre för att de vistas med 7-9 som har dåligt inflytande och när de är med de äldre ändras deras beteende, de blir “äldre för fort”. Det blir jättelånga köer i matsalen och högljutt när de yngre eleverna också ska äta med högstadiet. Alla de här problemen skulle minskas och uppehöra om de flyttades till Ed och Kristinelund och lokalerna där skulle inte behöva stå tomma hela dagar.

Vi anser att många av 4:orna och 5:orna skulle känna sig mer trygga i en mindre skola och få en bättre skolgång i lågstadiet. De skulle även känna sig mer rättvist behandlade för här på Frösan har de inte alls samma rättigheter som vi på högstadiet har och vi upplever att de känner sig orättvist behandlade.

Ge oss åter möjligheterna att lyckas bättre med våra studier!
Jennifer, Meja, Vilhelm och Ida i 8C Frösåkersskolan

Svar från Barn- och utbildningsnämnden

Barn- och utbildningsnämnden beslutar att avslå medborgarmotionen. Skälen till beslutet framgår i utredningen som bifogas. Nedan följer en summering, för att läsa utredningen i sin helhet se tjänsteskrivelse BUN-2023-028.

SAMMANFATTNING AV SVAR UTIFRÅN TJÄNSTESKRIVELSE
För att kunna besvara motionen har förvaltningen utrett lokalförutsättningarna på Edsskolan, Kristinelundsskolan och Frösåkersskolan. Förvaltningen har även utvärderat upplevelsen av trygghet och skolmaten på Frösåkersskolan. Därutöver har förvaltningen tittat på fördelar och nackdelar med stora och små skolor utifrån ett vetenskapligt perspektiv.

LOKALFÖRUTSÄTTNINGAR
Sammantaget visar utredningen att Edsskolan och Kristinelundsskolans lokaler i dagsläget enligt den fastighetstekniska utredningen inte rymmer en utökning med ytterligare fyra respektive två klasser, dvs att utökas från F-3 till F-5 i enlighet med förslaget i medborgarmotionen.
På Kristinelundsskolan finns dessutom skyddsrum som idag är inräknad i skolans verksamhetsyta och nyttjas för verksamhet. Dessa lokaler behöver byggas om och anpassas under året för att uppfylla MSB´s krav på skyddsrum, bland annat kommer fönster behöva sättas igen. Lokalförändringarna kommer medföra att lokalerna inte kommer kunna nyttjas på samma sätt som idag och därmed minskar den totala ytan som kan användas för skolans dagliga verksamhet.

TRYGGHETEN,STÖD I UNDERVISNINGEN OCH SKOLMATEN PÅ FRÖSÅKERSSKOLAN
När det gäller trygghet så har förvaltningen genomfört en enkät för att undersöka om eleverna känner sig trygga i skolan. I Frösåkersskolan så uppger 90% av eleverna i årskurs 4 och årskurs 5 att de ofta eller alltid känner sig trygga i skolan. Skolinspektionen ställer motsvarande fråga i sin enkät till alla elever i årskurs 5 i Sverige och resultatet för alla kommuners totala resultat i riket är 84%.
Eleverna på Kristinelundsskolan och Edsskolan har i årkurs F-3 i enkäten besvarat frågorna om de känner sig trygga på skolgården, lektionerna, i matsalen och när de kommer till skolan.
Resultaten visar att mellan 90-94% svarar positivt kring deras upplevelse av tryggheten inom dessa olika områden. Med undantag för eleverna på Edsskolan där endast 85,5% svarat att de känner sig trygga på skolgården.

I syfte att nyttja lokalerna effektivt och stärka tryggheten ytterligare har Frösåkersskolan startat ett utvecklingsarbete i syfte att se över schemat på skolan. Viktiga utgångspunkter i detta arbeta är att eleverna inte ska behöva förflytta sig över för stora ytor i onödan för att ta sig mellan olika klassrum. Målsättningen är att eleverna i så stor utsträckning som möjligt ska ha sin undervisning i samma hemvist. En annan del är att inte ha för många korta lektionspass som medför korta raster mellan lektioner där elever behöver förflytta sig. Många korta raster med förflyttningar mellan olika klassrum riskerar bli personalkrävande och öka risken för att det uppstår konflikter. Skolan kan då också upplevas stor utifrån att eleverna träffar på och hamnar i forum med klasser i helt andra årskurser jämfört med om eleverna till största del har sin undervisning inom samma viste. Färre men längre raster ökar istället möjligheten till planerad rastverksamhet och tillsyn.
Gällande skolmaten och vuxennärvaron vid skolmåltiderna finns ett centralt beslut kring finansiering för att personal på alla kommunens skolor ska medverka vid elevernas luncher och äta pedagogisk måltid tillsammans med eleverna. Förvaltningen har centralt beslutat hur stor andel personal som ingår i finansieringen för pedagogisk måltid.
Förvaltningen har även under hösten genomfört en enkät för att undersöka hur eleverna upplever skolmaten och miljön i skolmatsalen på Frösåkersskolan. Av resultaten framkommer att 94% av eleverna på högstadiet och 97% av eleverna på mellanstadiet upplever att de oftast eller alltid får sittplats snabbt. Däremot uppger hela 58% av eleverna på högstadiet att det oftast är för långa köer till maten (motsvarande fråga ställdes inte till eleverna på mellanstadiet). Gällande bullernivån svarade 84% av eleverna på högstadiet att bullernivån oftast eller alltid är acceptabel.

Alla elever i Sverige har enligt läroplanen rätt att få det stöd de är i behov av för att nå målen med utbildningen. De kraven gäller oavsett skola och huvudman. För att lyckas med detta arbetar Östhammars kommun på flera vis för att utbildningen ska bli likvärdig mellan skolorna. Här görs bland annat en satsning, ”Lyckas tillsammans” där alla lärare får samma fortbildning och genomgår en modell för lektionsobservationer och studiecirklar för att utveckla undervisningen på ett likvärdigt vis. Därutöver gör nämnden nu i budget för år 2023 en extra satsning för att stärka skolornas möjligheter till att ge elever på mellanstadiet och högstadiet extra stöd. Kommunen har i budgeten för 2023 beslutat att fördela ut 3 miljoner extra till skolorna med elever på mellan- och högstadiet i syfte att stärka skolornas lärstudios. Sedan tidigare finns en pågående satsning på trygghetscoacher och rastverksamhet på högstadiet och mellanstadiet om totalt 4 miljoner.