Rävjägarn besöker Östhammars Kommun

18 MAJ KL. 18.30

Vikten av att bevara vårt gemensamma kulturarv

Östhammars kommuns historia och mångfald av olika kulturmiljöer skapar viktiga värden som uppskattas av många. Att skydda och utveckla dem bidrar till att kommunen blir en attraktiv och meningsfull plats att bo på och besöka. Föreläsning av Gustav Bergström – Rävjägarn.

Fri entré.

Plats: Österbybruks herrgård

Boka: osterbybruksherrgard.se

Arrangör: Östhammars kommun i samarbete med Stiftelsen Österbybruks herrgård

19 MAJ KL. 19

Bevarande och byggnadsvård

Synen på vad som är värt att bevara och hur det ska göras har ändrats åtskilligt genom åren. Idag är intresset för byggnadsvård större än någonsin och många gamla hus har fått nya ägare som pietetsfullt renoverar sina hus. Gamla byggnader har som bekant många kvalitéer, men även hus som är lite nyare förtjänar att bevaras, precis som årsringar från 1940-1960-talen. Gustav Bergström berättar om sina erfarenheter av byggnadsvård och hur det hela startade.

Fri entré. 

Plats: Kulturhuset Storbrunn, Östhammar

Boka: storbrunnbiljetter@osthammar.se

Arrangör: Östhammars kommun

Vem är Rävjägarn?

Gustav Bergström bloggar om arkitektur och byggnadsvård under signaturen Rävjägarn på Instagram. 2017 utsågs han till Årets byggnadsvårdare av Svenska byggnadsvårdsföreningen. Tillsammans med journalisten Alfred Skogsberg har han även startat den ideella organisationen Renoveringsraseriet som granskar, överklagar och bedriver opinionsbildning kring okänsliga husrenoveringar.

– Vi behöver förstå vår gemensamma historia.

Så förklarar Gustav Bergström sitt brinnande intresse för byggnadsvård och kulturmiljöer: Bebyggelsen bär på viktiga berättelser och har precis som träden årsringar.

– Även det halvgamla är intressant.

Så lamellhus, radhus och låga centrumlådor från 60- och 70-tal är också värda att älska och bevara?

– Absolut. Varje tid har något att berätta. Det som är problematiskt med nyare miljöer är att de kan vara svårare att underhålla och bevara. Men det hindrar inte att de kan bli intressanta.

Det blir alltså inte bara bruken som får kärleksfulla blickar när du besöker Östhammars kommun?

– Nej. Det som väcker mitt intresse är tidstypisk bebyggelse som gör det möjligt att förstå hur människor har levt och lever här. I både tätorterna och på landsbygden.

En vacker rabatt, en äppellund eller en förfallen ladugård är sådant som kan fånga Gustavs intresse.

– Även i förfallet går det att hitta vackra detaljer: en handsmidd vindflöjel, en välbyggd port eller en solid grund av natursten. Detaljer som säger något om platsen och om dem som bott där.

Prunkande trädgårdar med rabatter, bärbuskar och fruktträd berättar också en historia. Om gamla skönhetsideal och om hur viktigt det varit för hushållningen att odla, lagra och konservera.

– Idag pratar vi mycket om hållbarhet. Men jag skulle vilja säga att min mormors och mammas generationer är hållbarhetsexperter. Att spara och ta tillvara är självklart för dem, uppvuxna som de är under krigstider.

Många gamla trädgårdar bär vittnesmål om detta – och enligt Gustav om träget kvinnoarbete.

– Jag är nyfiken på allt som kan hjälpa mig att förstå hur livet har levts under olika tider. Kokböcker, byggnadshistoriska skrifter och gamla uppslagsverk är exempel på spännande faktakällor som både speglar hemarbete och samhällslivet i stort.

Själv älskar Gustav trä, och gillar både 1800-tal och funkis. Men blir det dags att rusta tycker han gott att detaljer från olika faser i byggnadens liv kan tas till vara.

– Jag behåller gärna ett 60-tals kök i en byggnad från 1900-talets början. Huset kan då berätta en större historia.

Där knyter vi ihop svansen: Genom att ha ett öppet sinne kan vi undvika att förstöra det som är halvgammalt innan vi fått upp ögonen för de värden varje stil- och tidsepok faktiskt representerar. Livet vi lever är pågående och föränderligt, det vill Gustav gärna få oss att förstå.

Intervju: My Laurell