Vi blir mer och mer beroende av elektricitet i vår vardag. Belysning, datorer, mobiltelefoner, vitvaror och mycket annat förutsätter att anslutningen till elnätet fungerar som den ska.
Vad kan hända?
Oväder och avgrävda kablar är exempel på orsaker till strömavbrott som kan vara under längre tid.
Vad kan jag göra?
Om du får strömavbrott, kontrollera först den egna utrustningen, säkringar och jordfelsbrytare. Kontrollera om grannarna också har strömavbrott. Många elnätsägare har information på webben.
Vad kan jag som djurägare göra?
Vid längre strömavbrott har du som djurägare ett extra stort ansvar. Tänk på att alltid ha plastdunkar eller farmartank hemma och fyll dem i god tid om det finns risk för strömavbrott. Fundera över var du kan fylla på dessa om det blir längre strömavbrott. Har du ett reservaggregat eller finns det någon gård med reservaggregat i närområdet? Upprätta gärna kontakt med den/dem du avser vända dig till för vatten innan strömavbrott föreligger så att ni är överens om att detta är möjligt.
Vad gör kommunen?
Kommunens verksamheter är också väldigt beroende av el för att fungera. Därför har vi utrustat vissa platser med reservkraft. Vid långvariga strömavbrott kan särskilda trygghetspunkter aktiveras av kommunen där det bland annat finns möjlighet att få information, ladda mobilen, och värma sig. I så fall informerar vi om trygghetspunkterna på Östhammar kommuns webbsida, vår Facebook-sida och via radio på P4 Uppland.
Vi är beroende av värme i vår vardag. Om kommunen drabbas av värmeavbrott påverkar det bland annat din bostad och kommunens verksamheter.
Vad kan hända?
Utan uppvärmning i våra hem blir vi snabbt påverkade av utomhustemperaturen. Särskilt sårbara är vi under den kalla delen av året. Beroende på vilken uppvärmning du har kan olika händelser drabba just ditt hushåll, men oavsett värmekälla är det många som är beroende av el för att cirkulera värmen. Ett långvarigt elavbrott skulle därför också kunna påverka temperaturen i din bostad.
Vad kan jag göra?
Om din bostad plötsligt blir utan värme finns det en hel del du kan göra för att slippa frysa. Se till att ha extra värmekällor, sovsäckar, filtar, tändstickor och värmeljus hemma. Bor du i ett flerbostadshus kan det också vara bra att ha kontakt med fastighetsägaren och grannar för att se om ni kan hjälpas åt.
Vad gör kommunen?
Kommunen arbetar kontinuerligt för att förbättra beredskapen och möjligheten att upprätthålla en bra temperatur i våra verksamheter.
Om värmen är borta länge och drabbar även dig som inte är beroende av kommunens lokaler för ditt uppehälle arbetar vi med möjligheten att upprätta trygghetspunkter dit du som behöver kan vända dig för att få värma dig en stund.
Vatten är ett livsviktigt livsmedel och vi klarar oss inte många dagar utan att dricka.
Vad kan hända?
En större samhällsstörning med dricksvatten kan till exempel vara att vattnet blir förgiftat eller att trycket i kranen sjunker på grund av ett elavbrott.
Vid förgiftning är det viktigt att du håller koll på
Lyssnar på radions P4 Uppland för ett VMA (Viktigt meddelande till allmänheten).
Då får du information om hur du ska hantera vattnet och var du kan hämta färskt vatten att dricka.
Vad kan jag göra?
Du kan lagra vatten på olika sätt:
Förvara vatten i dunkar
Att förvara rent dricksvatten i rengjorda flaskor och dunkar i ett svalt och mörkt rum kan göra att det håller sig färskt i cirka en vecka. Det innebär givetvis också att du behöver byta ut vattnet varje vecka för att det ska fungera.
Förvara vatten i frysen
För dig som har möjlighet är det bra att förvara vatten i frysen. Fyll ett par petflaskor till tre fjärdedelar och lägg in dem i frysen. Det blir ett lager för dricksvatten och frysklampar för att hålla låg temperatur i frysen vid till exempel ett elavbrott.
Fyll badkar, dunkar eller petflaskor med kallvatten
Du som kanske varken har stor frys eller utrymme för att förvara vatten mörkt och svalt kan vid elavbrott som varar länge än fyra timmar fylla badkaret, dunkar eller petflaskor med kallvatten innan trycket i kranen försvinner.
Vad gör kommunen?
Inom det kommunala vatten- och avloppsområdet (va-området) har vi ett försörjningsansvar till dig som är abonnent.
I kommunen finns också hushåll som inte är kopplade till det kommunala nätet. De försörjer sitt behov via en grävd eller borrad brunn. De ansvarar själva för kvaliteten på och tillgången till vatten. Därför är det viktigt att vara uppmärksam på vattennivån i brunnen, och om du upplever kvalitetsförändringar ska du omgående kontakta ett ackrediterat vattenanalyslaboratorium.
Nödvatten och nödvattenplan
Om det händer något som gör att det normala vattenledningsnätet inte kan användas, behöver dricksvatten delas ut på något annat sätt. Detta dricksvatten kallas nödvatten och distribueras genom att vi ställer ut vattentankar på lämpliga platser.
Var vattentankar placeras ut
I nödvattenplanen finns information om var vattentankar kommer att placeras ut vid en kris. Där kan de hushåll som normalt försörjs med kommunalt vatten hämta sitt dricksvatten. Samhällsviktiga verksamheter som till exempel vårdboenden, barnomsorg och tillagningskök är också identifierade i planen.
Nödvattenplan
I nödvattenplanen beskrivs ansvarsförhållanden, beslutsgång och de prioriteringar som behöver göras när alla inte kan få nödvatten samtidigt. Planen redogör också för vad som gäller när kommunen behöver nödvattenförsörja användare av den allmänna vatten- och avloppsanläggningen och/eller enskilda dricksvattenanläggningar. Innehållet baseras på gällande lagstiftning och råd i Livsmedelsverkets guide för nödvattenplanering.
Enligt lag ska de län där det finns ett kärnkraftverk arbeta med kärnenergiberedskap. I arbetet ingår bland annat att arbeta fram beredskapsplaner och att ha en beredskapsorganisation för att hantera en olycka med utsläpp av radioaktivitet eller med risk för utsläpp.
Särskilda rutiner för boende i en kärnkraftskommun
Alla hushåll och fastigheter inom den inre beredskapszonen, cirka 12 -15 kilometer från Forsmarks kärnkraftverk ska ha fått en RDS-mottagare utdelad.
Saknar hushållet eller fastigheten en fungerande RDS-mottagare går det att beställa en genom Länsstyrelsen i Uppsala län. Det går även att få kompletterat med flera RDS-mottagare om bostaden är stor eller om det finns flera byggnader på samma fastighet.
Hushåll inom den inre beredskapszonen ska också ha jodtabletter. Saknar ditt hushåll jodtabletter skickas det till hushåll i den inre beredskapszonen.
Om du har en trasig RDS-mottagare återvinnas den som elektronik på återvinningscentralen i din kommun.
Beställ jodtabletter och RDS-mottagare, från Länsstyrelsen i Uppsala län, på två sätt:
Genom att ringa till länsstyrelsens växel på telefon 010-223 30 00 som kopplar vidare till handläggare som lägger en beställning till serviceenheten som skickar ut jodtabletter och/eller RDS-mottagare.
Genom att fylla i ett formulär på Länsstyrelsen Uppsala läns hemsida. Formuläret finns under rubriken "Felanmälan eller beställning av RDS-mottagare eller jodtabletter" klicka på plustecknet ute till höger för att få upp formuläret. Länk till sidan innehållande formulär.
Utskick av jodtabletter
Under 2021 och 2022 kommer länsstyrelsen att göra ett utskick av jodtabletter till alla hushåll, företag, kommuner och fritidshusägare i beredskapszonerna. 2021 till nuvarande inre beredskapszon (ut till cirka 15 km från kärnkraftverket) och 2022 ut till den nya yttre beredskapszonen cirka 25 km från Forsmarks kärnkraftverk.
Information till allmänheten
I arbetet med kärnenergiberedskapsfrågor ingår också information till allmänheten både före, under och efter en inträffad händelse. Ett särskilt informationsansvar finns för dem som bor inom den inre beredskapszonen.
Samverkan med Tierps kommun i Lokala säkerhetsnämnden
Eftersom Östhammars kommun , där Forsmarks kärnkraftverk ligger, angränsar till Tierps kommun och båda kommunerna ligger inom Uppsala län, samverkar vi när det gäller kärnenergiberedskapen.
Information om strålskydd vid kärnkraftsolycka (A5 folder.pdf)
5. Sevesoanläggning
En Sevesoanläggning är en anläggning som innefattas av lag (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor.
Lagen riktar sig till verksamheter som vid olika tillfällen hanterar stora mängder kemikalier. Östhammar kommun har tillsammans med verksamheten skyldighet att på olika sätt informera vad som kan hända och vad som ska göras i händelse av att en större olycka inträffar.
Bakgrund
För att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor för människor och miljö har EU antagit det så kallade Sevesodirektivet.
I Sverige är direktivet infört genom Sevesolagstiftningen, vilken omfattar verksamheter som hanterar större mängder kemikalier. Beroende på typ av kemikalier och mängd, omfattas verksamheterna av antingen den högre eller den lägre kravnivån.
I Östhammar kommun finns en verksamhet som omfattas av den högre kravnivån nämligen AB Sandvik Coromant i Gimo.
Hur varnas du och vad ska du göra?
I händelse av allvarlig olycka ska du som bor eller vistas i Gimo tätort varnas och informeras. Brandförsvaret kan via radio, TV eller utomhusvarningssystem sända ”Viktigt meddelande till allmänheten”, VMA. Läs mer via länken nedan eller ladda ner informationen via nedanstående pdf.
Skyddsrum ska ge skydd åt befolkningen i krig. Alla skyddsrum och byggnader med skyddsrum är märkta med skylt. Du tillhör inget särskilt skyddsrum utan använder det som är närmast.
