Lagar och principer

Kommunallagen och förvaltningslagen

Kommunallagen reglerar kommunernas och landstingens befogenheter, organisation och verksamhetsformer samt fullmäktige, styrelse och övriga nämnder. Kommunallagen reglerar också den ekonomiska förvaltningen, revisionen och möjligheten till laglighetsprövning.

Förvaltningslagen reglerar förvaltningsmyndigheternas verksamhet och ger en grundläggande struktur för kontakterna mellan myndigheter och enskilda vid ärendehandläggning. Lagens främsta syfte är att värna medborgarnas rättssäkerhet när de har med förvaltningsmyndigheter att göra.

Det kommunala självstyret

Det kommunala självstyret är en princip som är inskriven i regeringsformen, en av grundlagarna. Kommunerna måste följa de ramar som riksdag och regering bestämt, men utöver det ger det kommunala självstyret kommunen rätt att fatta självständiga beslut och ta ut skatt av invånarna för att kunna sköta sina uppgift

Offentlighet och sekretess

Offentlighet

Inom all offentlig verksamhet gäller offentlighetsprincipen, vilket innebär att allmänheten, inklusive massmedia, har rätt till insyn i bl.a. kommunernas verksamhet. Offentlighetsprincipen är grundlagsskyddad.

Offentlighetsprincipen består av flera delar:
• Yttrandefrihet – rätt att säga (i princip) vad man vill
• Meddelarfrihet – rätt att lämna information till massmedia
• Förhandlingsoffentlighet – rätt att närvara vid beslutande församlingars sammanträden
• Allmänna handlingars offentlighet – rätt att ta del av allmänna handlingar

Här kommer enbart de två sistnämnda att behandlas.

Förhandlingsoffentlighet

Inom den kommunala verksamheten är kommunfullmäktige den beslutande församlingen, och i kommunallagen finns regler som säger att fullmäktiges sammanträden är offentliga, vilket innebär att allmänheten har rätt att komma och lyssna på sammanträdet. Fullmäktige får dock besluta att själva överläggningen i ett visst ärende ska hållas inom stängda dörrar. Detta kan ske om det i ett ärende t.ex. förekommer sekretessbelagda handlingar.

Det finns inte någon lagstadgad rätt för allmänheten att närvara vid nämndernas sammanträden, eftersom nämnderna inte är en beslutande församling på det sätt som avses här. Däremot är det möjligt för nämnderna att besluta att nämndsammanträdena ska vara offentliga, under förutsättning att fullmäktige har medgett detta. I Östhammars kommun har kommunfullmäktige medgett att styrelsen/ nämnderna får besluta om dess sammanträden ska vara offentliga.

Allmänna handlingars offentlighet

Allmänheten har rätt att ta del av allmänna handlingar som är offentliga, d.v.s. som inte omfattas av sekretess, se vidare nedan. Med handling avses inte bara papper, utan allt som innehåller någon form av information, t.ex. mail, bilder, filmer och datafiler.
För att allmänheten ska kunna ta del av handlingarna är det viktigt att de hålls ordnade på ett sådant sätt att det dels går att se vilka handlingar som finns, dels också att man kan hitta handlingarna. Detta görs genom diarieföring.

De flesta handlingar du får, t.ex. utskick inför sammanträden, ingår redan i ett pågående ärende hos kommunen, och är alltså redan diarieförda. Om du däremot får en handling på något annat sätt, t.ex. får den skickad direkt till dig från någon enskild, behöver du kontrollera om handlingen ska diarieföras. Detta gör du genom att vända dig till registrator eller nämndsekreterare.
Observera att det bara är handlingar du tar emot i din roll som förtroendevald i Östhammars kommun som ska hanteras på det här sättet. Får du rent privata handlingar från t.ex. ditt parti, ska dessa inte diarieföras.

Sekretess

Regler om sekretess finns i huvudsak i offentlighets- och sekretesslagen. Sekretess innebär ett förbud mot att muntligen eller skriftligen lämna ut en uppgift. Att bryta mot sekretessen är ett brott som kan ge fängelse.
Grundregeln är att allmänna handlingar också är offentliga, d.v.s. att allmänheten har rätt att ta del av dem. För att man ska kunna neka någon att ta del av en allmän handling krävs att det finns en uttrycklig bestämmelse i offentlighets- och sekretesslagen. Det går alltså inte att neka enbart av det skälet att det inte känns rätt att lämna ut en handling.
Om du får en begäran av någon om att denne vill ta del av en handling, vänder du dig till registrator eller nämndsekreterare.

GDPR

EU:s nya dataskyddsförordning General Data Protection Regulation, GDPR, som trädde i kraft den 25 maj 2018 innebär bland annat hårdare krav på hantering av personuppgifter. Det ställs idag högre krav på rutiner och processer för säker hantering av register samt krav på ansvarig ledningsnivå.

Nya dataskyddsförordningen gäller för alla organisationer och branscher som sparar eller på något sätt hanterar personlig och känslig information om sina anställda eller sina kunder.

Jäv

I kommunallagen finns flera regler som handlar om jäv. Dessa regler syftar till att säkerställa att företrädare för kommunen agerar sakligt och opartiskt och att medborgarnas förtroende för kommunen och de beslut som fattas av företrädarna inte skadas.

Ett beslut som fattas av någon som är jävig kan ogiltigförklaras av domstol, även om beslutet i själva sakfrågan är korrekt. Detta kan naturligtvis påverka medborgarnas förtroende för kommunen. Det är alltså synnerligen viktigt att reglerna om jäv iakttas.

Med handläggning i ett ärende avses alla steg i ett ärendets gång, d.v.s. beredning, föredragning, överläggning och beslut. Reglerna om jäv ser olika ut beroende på om det handlar om förtroendevalda i fullmäktige eller i en nämnd.

En ledamot i fullmäktige får inte delta i handläggningen av ett ärende som personligen rör ledamoten själv, ledamotens make, sambo, förälder, barn eller syskon eller någon annan närstående.

En ledamot i en nämnd får inte delta i handläggningen av ett ärende om;

saken angår honom eller henne själv, eller hans eller hennes make, sambo, förälder, barn eller syskon eller någon annan närstående, eller om ärendets utgång kan väntas medföra synnerlig nytta eller skada för den förtroendevalde själv eller någon närstående,
han eller hon eller någon närstående är ställföreträdare för den som saken angår eller för någon som kan vänta synnerlig nytta eller skada av ärendets utgång,
ärendet rör tillsyn över sådan kommunal verksamhet som han eller hon själv är knuten till,
han eller hon har fört talan som ombud eller mot ersättning biträtt någon i saken, eller
det i övrigt finns någon särskild omständighet som är ägnad att rubba förtroendet för hans eller hennes opartiskhet i ärendet.

Den sista punkten, den s.k. generalklausulen, syftar till att fånga upp sådana situationer där det inte med exakthet går att säga att saken rör något som den eventuellt jävige på ett mer tydligt sätt har koppling till. Exempel på situationer där jäv enligt generalklausulen kan uppkomma är att ledamoten är uppenbar vän eller ovän med den som saken rör, eller är så engagerad i saken att det lätt kan uppkomma misstanke om opartiskhet.

Att delta i handläggningen i en nämnd avses inte bara att aktivt delta genom t.ex. diskussioner eller röstning, utan också att närvara när ett ärende handläggs. En ledamot som är jävig måste alltså lämna sammanträdeslokalen när ärendet handläggs.

Det finns några undantag då jävsreglerna inte ska tillämpas i en nämnd.

Om det är uppenbart att frågan om opartiskhet saknar betydelse, ska nämnden bortse från jäv. Här avses sådana fall där ledamoten uppenbart saknar alla möjligheter att låta sig påverkas av några ovidkommande omständigheter, t.ex. om det handlar om ärenden av informationskaraktär eller registreringsärenden.
Om ärendet rör ett kommunalt bolag eller stiftelse där ledamoten är ställföreträdare ska inte ledamoten anses jävig i fallen 2 och 5 ovan. Detta gäller dock inte om ärendet avser myndighetsutövning mot någon enskild. Däremot kan ledamoten vara jävig på någon av de andra grunderna.
Om ledamoten tidigare har deltagit i handläggningen av ärendet i en annan nämnd ska inte ledamoten anses jävig i fallet 5 ovan. Däremot kan ledamoten vara jävig på någon av de andra grunderna.

En ledamot, oavsett om vederbörande sitter i fullmäktige eller i en nämnd, är skyldig att själv väcka frågan för det fall denne misstänker att han eller hon skulle kunna vara jävig. Fullmäktige eller nämnden ska då pröva frågan om jäv innan ärendet behandlas. Den eventuellt jävige får som huvudregel inte delta i denna prövning. Observera att även ett beslut i jävsfrågan kan överklagas, under förutsättning att beslutet i själva sakfrågan är överklagbart.
Om du som ledamot är osäker på om du är jävig i en fråga, så kan du vända dig till nämndsekreterare eller kommunjurist för råd och stöd. Tänk också på att om du känner att du är jävig i ett ärende så är du sannolikt det och bör för säkerhets skull avstå från att delta i handläggningen av ärendet.

Mutor och korruption

Korruption är ett samlingsbegrepp för att ge och ta emot muta, trolöshet mot huvudman och att utnyttja sin ställning för att uppnå otillbörlig fördel för egen eller annans vinning.

Som förtroendevald i Östhammars kommun arbetar man på kommunmedlemmarnas uppdrag och i deras intresse. Demokrati, rättssäkerhet och effektivitet är grundläggande värden för all offentlig verksamhet.

Vad är en muta?

En muta är en gåva, en tjänst eller annan förmån som överlämnas till en tjänsteman eller annan makthavare, blivande makthavare eller före detta makthavare, för att makthavaren ska särbehandla givaren, givarens anhöriga eller någon annan, eller som tack för utförda tjänster.

Brottet tagande av muta begås när du som förtroendevald, (eller anställd, uppdragstagare), tar emot, begär eller inte tackar nej till en otillbörlig förmån för ditt uppdrag (eller tjänsteutövning). Detta gäller också om du tar emot en förmån för någon annan än dig själv.

Riktlinjer för korruption, mutor och jäv för anställda och förtroendevalda finns att ta del av på osthammar.se.

Lokaliseringsprincipen

Ett beslut måste ha anknytning till kommunens geografiska område eller dess medlemmar. Den omfattar all kommunal verksamhet om inget annat följer av speciallagstiftning.

Det utesluter inte helt ett kommunalt engagemang utanför den egna kommunens gränser, exempelvis anläggande av vägar eller flygplatser, under förutsättning att engagemanget syftar till att tjäna den egna kommunen och dess medlemmar. Kommuner kan även lämna bidrag till enskilda organ med regional eller större räckvidd. För att sådana åtgärder ska vara kompetensenliga fordras däremot att verksamheten är kommunalrättsligt kvalificerad för understöd samtidigt som bidraget står i relation till kommunmedlemmarnas intresse och nytta av verksamheten.

Likställighetsprincipen

En kommun är skyldig att behandla sina medlemmar lika, om det inte finns sakliga skäl för något annat. Principen innebär att kommuner inte får särbehandla vissa kommunmedlemmar eller vissa grupper av kommunmedlemmar annat än på sakliga grunder. Vid myndighetsutövning kräver likställighetsprincipen en objektiv och rättvis behandling av alla kommunmedlemmar.

Självkostnadsprincipen

Principen innebär att kommuner inte får ta ut högre avgifter än vad som motsvarar kostnaderna för de tjänster eller nyttigheter som de tillhandahåller. När kommun sätter taxor för vatten, avlopp och renhållning är kommunen bunden av denna princip. Avgifter bestäms så att överskott undviks. Vissa undantag förekommer i särskild lagstiftning. Om det inte finns några bestämmelser om grunderna för avgiftssättningen i en speciallag gäller självkostnadsprincipen.

Huvudregeln är att självkostnadsprincipen gäller oavsett vilken form verksamheten drivs i. Men kommunala bolag har inte med nödvändighet att följa självkostnadsprincipen, utan endast då en sådan skyldighet följer av bolagsordningen eller något annat styrande dokument. Om verksamheten är utlagd på entreprenad så behövs principen fastslås i det individuella avtalet eller i motsvarande rättsliga dokument för att den ska bli gällande.