Sammanträdesteknik

Ett yrkande är ett formellt förslag till beslut under ett sammanträde. Endast ledamöter och tjänstgörande ersättare kan lämna yrkanden, och de kan utformas på olika sätt beroende på syftet.

Yrkande är en sammanträdesteknisk term som avser en tydlig begäran, förslag eller fordran som ställs till en beslutande församling eller en domstol med flera. Att framlägga ett yrkande kallas ofta att yrka och innebär ett krav eller fordran genom framlagt förslag till beslut.

Endast ledamöter och tjänstgörande ersättare har rätt att lämna yrkanden. Det finns olika typer av yrkanden och skillnader mellan detsamma. Här är några olika typer av yrkanden:

Yrkande är en sammanträdesteknisk term som avser en tydlig begäran, förslag eller fordran som ställs till en beslutande församling eller en domstol med flera. Att framlägga ett yrkande kallas ofta att yrka och innebär ett krav eller fordran genom framlagt förslag till beslut. Endast ledamöter och tjänstgörande ersättare har rätt att lämna yrkanden. Det finns olika typer av yrkanden och skillnader mellan detsamma. Här är några olika typer av yrkanden:

Yrkanden

Bifall – Du ställer dig positiv till det framlagda förslaget till beslut
Avslag – Du ställer dig negativ till det framlagda förslaget till beslut
Tillägg – Du anser att det framlagda förslaget är bra, men bör kompletteras
Ändring – Du anser att det framlagda förslaget till beslut ska ändras på något sätt
Nytt yrkande – Du föreslår ett helt nytt förslag än det framlagda förslaget till beslut

Bordlägga

En bordläggning innebär att beslutet skjuts upp till nästa sammanträde. Inget ytterligare får tillföras ärendet, (till exempel ny utredning eller ny information).

I kommunfullmäktige förekommer dessutom begreppet minoritetsbordläggning. Det betyder att om minst en tredjedel av de närvarande ledamöterna begär att ett ärende ska bordläggas till nästa sammanträde måste fullmäktige göra det. En sådan bordläggning kan bara ske en gång. Ska ärendet bordläggas ytterligare, krävs vanligt majoritetsbeslut.

För nämndernas del finns inte rätten och möjligheten till minoritetsbordläggning, utan det är endast vid majoritetsbeslut som ett ärende kan bordläggas.

Återremiss

Om en ledamot eller flera ledamöter yrkar på att ett ärende ska återremitteras betyder det att ärendet ska kompletteras med till exempel ytterligare utredning eller information på grund av att beslutsunderlaget är ofullständigt. Ett återremissyrkande behöver, till skillnad från bordläggning, motiveras. Det är viktigt att återremissyrkandet är tydligt motiverat så att mottagaren av återremissen vet vad som ska göras.

I kommunfullmäktige kan en återremiss begäras av en minoritet, motsvarande minst en tredjedel av de närvarande ledamöterna. Ett ärende kan dock inte först bordläggas och sedan återremitteras, eller tvärtom, med stöd av minoritetsreglerna. Det går bara att använda dem en gång i varje ärende. I nämnderna, kommunstyrelsen inkluderad, kan en minoritet inte återremittera ett ärende.

Reservation

Den ledamot som inte vill ta ansvar för ett beslut som fattats, kan reservera sig. Reservation får bara göras av den som har rätt att delta i beslutet. Reservationer måste anmälas innan sammanträdet avslutas. Skriftliga reservationer ska lämnas till sekreteraren före protokollets justering eftersom den ska skrivas in i protokollet.

Protokollsanteckning

Genom protokollsanteckning kan du till exempel få antecknat till protokollet att du inte deltar i beslutet, redovisa ditt argument mot beslutet eller ange skälen till hur du har röstat. Är du ersättare som inte tjänstgör under mötet kan du få din åsikt antecknad i protokollet. Ordföranden i kommunstyrelsen/ nämnden har av fullmäktige medgetts rätt att bevilja icke tjänstgörande ersättare att få sin mening, i korta ordalag, antecknad i protokollet.

Protokollsanteckning anses som en svagare markering än reservation. Protokollsanteckningen kan till exempel användas för att redovisa argument mot beslutet, för att ange skälen till hur ledamoten röstat, eller för att en ersättare som inte tjänstgör ska få sin åsikt antecknad i protokollet.

Avstå från att rösta

En ledamot får avstå från att rösta när beslut fattas.

Normalt deltar du i alla beslut. Dock är det tillåtet att anmäla, innan beslutet är fattat, att du inte deltar i beslutet. Det antecknas då till protokollet. Om du utnyttjar rätten att avstå från att rösta, kan du inte sedan reservera dig mot beslutet i ärendet.

Du är skyldig att delta i beslut som rör myndighetsutövning mot någon enskild, så kallad röstplikt.

Votering

Beslut fattas normalt med acklamation. Ordföranden ställer proposition, dvs. lägger fram de yrkanden som har ställts under överläggningen. Som ledamot eller tjänstgörande ersättare ropar man ja till det yrkande som man vill ska vinna. När alla yrkanden har lagts fram talar ordföranden om vilket av dem som har bifallits.
Har man röstat för ett annat förslag och tycker att det är tveksamt om det verkligen fanns majoritet för det förslag som ordföranden har uppfattat som vinnande, har man rätt att begära votering.

Votering är till för att kontrollera att det verkligen fanns en majoritet för det förslag som ordföranden har uppfattat som vinnande vid en omröstning genom acklamation. Man ska inte begära votering enbart för att visa att man inte har röstat för det beslut som fattats, det förtydligas istället genom att man antingen reserverar sig mot beslutet eller begär att få lämna en protokollsanteckning. Man ska inte blanda ihop möjligheten att reservera sig med rätten att begära votering.

Protokoll och minnesanteckningar

Protokoll ska föras vid kommunfullmäktiges, kommunstyrelsens, nämndernas och utskottens sammanträdanden. Ordföranden ansvarar för att protokollet förs och att det sker på rätt sätt. Det ska framgå av protokollet vilka beslut som fattas av nämnden och vilka som ska vidare till annan instans.
Alla protokoll anslås på kommunens digitala anslagstavla.

Sammanträden för kommunens olika råd och beredningar dokumenteras genom minnesanteckningar. Minnesanteckningarna behöver inte anslås på kommunens anslagstavla.

Justering

Protokollet justeras av ordföranden och ytterligare en ledamot som utses vid sammanträdets början. Fullmäktiges och kommunstyrelsens protokoll justeras av ordföranden samt två ledamöter. Justeringen ska äga rum senast 14 dagar efter sammanträdesdagen på tid som ordföranden bestämmer och meddelar vid sammanträdet.

Vid brådskande ärenden kan enstaka paragrafer eller hela protokollet direktjusteras vid sammanträdet. Detta innebär att sekreteraren vid sammanträdet tillhandahåller protokollet eller paragrafen och att ordföranden och justerarna undertecknar omedelbart.

Minnesanteckningarna för kommunens råd och beredningar kontrasigneras av ordföranden och utsedd ledamot.

Anslag av protokoll

Senast andra dagen efter det att protokollet har justerats ska justeringen tillkännages på kommunens digitala anslagstavla. Av tillkännagivandet ska det framgå var protokollet finns tillgängligt samt vilken dag det har tillkännagetts. 
Beslut som justeras omedelbart ska anslås på anslagstavlan direkt efter sammanträdet.