Gå till innehållet
Våra webbplatser
Bruksgymnasiet Kulturskolan Östhammar Storbrunn.se Slutforvarforsmark.se Vuxenutbildningen Östhammars bibliotek
Öppettider Kontakta oss Jobba hos oss Självservice Nyheter Lyssna Anslagstavla Suomeksi
I samband med oljeutsläppet i Hökhuvud försörjer Gästrike Vatten de boende med vatten via en vattentank, ansluten till ledningsnätet. För mer information se Gästrike Vatten´s hemsida

Bekämpning av invasiva växter

Jatteloka

Invasiva växter passar inte i våra ekosystem och kan sprida sig explosionsartat eller tränga ut inhemska arter. De blir så kallade invasiva arter, som vi vill bekämpa eller kanske helt utrota om det går. 

Här ger vi ge lite kunskap om hur du ska hantera växten, bilder på hur den ser ut och länkar till bra webbplatser för dig som vill veta mer.

Jordbruksverket och Länsstyrelsen samverkar med kommunerna runt om i Sverige för att bekämpa jättelokan.

Jätteloka

Kommunen kartlägger och bekämpar jätteloka som växer på kommunens mark med hjälp av anmälningar från allmänheten och egna observarioner. En långsiktig bekämpningsplan pågår sedan våren 2016.

Så här känner du igen växten

  • Jättelokan blir vanligtvis över 2 meter hög, i sällsynta fall över 4 meter hög.

  • Dess tjocka, ihåliga stjälk blir bortemot 10 cm i diameter, hårig och vanligen rödfläckig.

  • Jättelokans blad är upp till 1 meter breda. De är flikiga med oregelbundna, långspetsade småblad som ofta är tandade i kanten.

  • Blomställningen kan bli mer än en halv meter bred och blommar i juli-augusti.  Den kan vara platt eller välvd, och dess blommor är vita eller ljusröda.

  • Det främsta kännetecknet för jätteloka är att den är betydligt större än sina förväxlingsarter. Släktingen björnloka finns naturligt i Sverige men är mycket mindre. Den ger också brännskador vid beröring, men den varken sprider sig eller tar över växtlighet på samma sätt som jättelokan. Även kvanne, strätta och större hundkex som är helt ofarliga kan misstas för jättelokan. I illustrationen här nedan kan du se jättelokan i jämförelse med björnlokan och kvanne/strätta.

Förväxling

Jättelokan och den lika invasiva tromsölokan är de största flockblommiga växter vi har i Sveriges natur. Ibland har det dock förekommit att andra storvuxna, flockblommiga växter har misstagits för jätteloka. Strätta, kvanne och björnloka är några av de största inhemska arterna. Alla dessa är dock mindre, ingen av dem blir mer än 2 m hög. Även blommor och blad skiljs åt mellan arterna i såväl utseende som storlek.

jatteloka_storleksillustration

Från vänster: Björnloka cirka 1 meter hög, Kvanne/Strätta cirka 2 meter hög och Jätteloka cirka 3 meter hög.

Fastighetsägarens ansvar

Kommunen har idag ingen laglig rätt att tvinga markägare att ta bort jättelokor. Vi kan dock förelägga om försiktighetsåtgärd om jättelokorna utgör en  fara för allmänheten, till exempel om de står invid ett gångstråk eller en badplats. 

Kommunen kan bara bekämpa jättelokan på kommunägd mark.  Om du har en jätteloka på din mark är det ditt ansvar att ta bort den. 

Rapportera jätteloka på kommunala mark

Om du ser jätteloka i Östhammars kommun, kontakta Östhammar Direkt via följande:

Så tar du bort jättelokan

Växtavfall från jättelokan ska tas omhand på rätt sätt, så att inte avfallet bidrar till spridningen av artern. Jättelokan kan spridas med både frön och rotdelar som kan överleva i en kompost under flera år. Den säkraste metoden för att minska spridning är att förbränna växterna och det sker när du lämnar växterna till  in på återvinningscentralerna, som brännbart avfall.

  • För att ta död på plantan ska du helst agera tidigt på våren och gräva upp hela växten. Har den hunnit växa till sig kan du gräva av stjälken minst 10 centimeter under markytan.

  • Kom ihåg att kemiska växtskyddsmedel kräver behörighet och i vissa fall ska anmälas till miljöförvaltningen. Läs mer om kemiska växtskyddsmedel och ansök om behörighet 

  • Om du ser en jätteloka som redan hunnit växa sig stor – klipp av knoppar och blommor för att förhindra spridning.

  • Tänk även på att vara noga med att inte lämna kvar några avhuggna knoppar och blommor på marken.

  • Lägg växtavfallet i dubbla plastsäckar, knyt ihop och släng som brännbart avfall på återvinningscentralen.

Det är viktigt att bära skyddskläder vid bekämpning. Bra att tänka på:

  • Bär vattenavstötande plagg och skor.

  • Bär skyddsglasögon eller visir.

  • Bär vattenavstötande handskar.

  • Skölj av kläder efter bekämpning.

  • Använd inte trimmer eller röjsåg som virvlar upp växtsaft.

  • Bekämpa helst när det är mulet.

  • Bekämpa helst vid uppehåll, för att minska risken för stänk. Blöta kläder suger dessutom lättare åt sig växtsaft.

  • Ha med tvål och vatten om du utsätts för växtsaften.

  • Oavsett bekämpningsmetod ska växten bekämpas minst 2–3 gånger per år för ett lyckat resultat. Frön kan finnas kvar i marken i upp till 5 år.

Viktigt att växterna läggs i väl förslutna sopsäckar (gärna dubbla för att inte riskera att sopsäcken går sönder).

Här lämnar du växtavfallet 

Invasiva växter ska lämnas in till någon av våra återvinningscentraler.  Här hitta du din närmsta återvinningscentral och öppettider

OBS! För att undvika spridning står kärlet för invasiva växter inte framme, säg till personalen vid återvinningsstationen så hjälper de dig att hitta rätt. 

När du samlar ihop, förflyttar eller transporterar växtavfall är det viktigt att du försluter säckarna väl (gärna dubbla för att inte riskera att sopsäcken går sönder) så att materialet inte fröar av sig eller att växtdelarna ramlar av längs vägen.

Om du får växtsaft på huden

Jättelokan, och dess närmaste släktingar, har växtsaft som gör huden känslig för solljus. Symptomen är kraftig hudirritation, rodnad och blåsor som kan vara mycket smärtsamma. Får du växtsaft på dig, tvätta direkt med tvål och vatten. Skydda huden mot solljus under en vecka. Mer information hittar du på 1177, se länk under relaterade länkar.

Kontakter

Relaterade länkar