Gå till innehållet

Bredband och fiberutbyggnad

1. Från koppar till fiber- ett teknikskifte

Vi står mitt i ett teknikskifte där det är dags att byta ut de gamla kopparledningarna till dagens och framtidens digitala teknik – fiber.

Precis som när våra vägar byggdes och nu uppdateras och utvecklas och när våra elnät byggdes upp.

Bredbandsfrågor är ofta komplexa frågor som omgärdas av ett flertal lagstiftningar såsom Plan och Bygglagen, Konkurrenslagen, Kommunallagen och Lagen om elektronisk kommunikation.

Bra länkar

Länkarna ger information om bredband på landsbygd och i tätort och visar olika sätt att få tillgång till telefoni och internet i dag.

Telekområdgivarna:
http://telekomradgivarna.se

Post och telestyrelsen:
www.pts.se

Bredbandsforum:
http://www.bredbandsforum.se/bredband-till-villa

2. På vilket sätt arbetar Östhammars Stadsnät med fiberutbyggnad?

Östhammars stadsnät är kommunens bredbandsbolag och bygger i huvudsak till nya tomtområden och industriområden. Utöver det bygger stadsnätet till kommunala verksamheter. När vi bygger ut till dessa områden passerar vi ett antal villor och fastigheter på vägen. Vi lämnar då kanalisation (rör att dra fiber i) nära till tomtgränserna. Det innebär att dessa villor och fastigheter kan erbjudas anslutning till en mindre infrastrukturkostnad plus ordinarie anslutningsavgift.

Vi tillhandahåller kanalisation till fastighetsägaren som själv tar hand om nedgrävning från tomtgränsen fram till husfasaden. Därefter drar stadsnätet in fibern och sätter upp en anslutningspunkt i huset.

Vi kan även bygga till villor och fastigheter som efterfrågar eller beställer anslutning. Då infrastrukturkostnaden (grävning med mera) beror på avstånd från det befintliga fibernätet så varierar denna kostnad. En förutsättning för att anslutningen ska hamna på en rimlig kostnadsnivå är oftast att ett antal villaägare på en gata beställer en anslutning tillsammans. Fastighetsägaren tar även här hand om nedgrävning av kanalisation från tomtgränsen till husfasaden.

3. Vem ansvarar för och genomför bredbandsutbyggnaden i kommunen?

Östhammars kommun kan via Östhammars Stadsnät verkställa fiberutbyggnad i begränsad omfattning i tätorter och på landsbygd. Huvudelen av den framtida utbyggnaden för att nå bredbandsmålet 2020 (90 % av hushållen ska ha tillgång till uppkoppling med 100Mbit) måste genomföras av marknadens aktörer. Det innebär att det kommer att finnas ett antal aktörer som kan erbjuda fiberanslutning till olika villkor och kostnader.

4. Vilka aktörer finns i vår kommun i dagsläget?

Förutom Östhammars Stadsnät, finns ett antal aktörer som bygger ut eller aviserat att de tänker bygga ut fibernät i kommunen. Dessa är:

Telia - Har byggt fibernät i samtliga tätorter och vill även bygga fibernät på landsbygden. Bygger fibernät på Gräsö.

IP Only – Har byggt fibernät i Alunda, Österbybruk och Öregrund. Bygger fibernät på landsbygden, genomför projekt i Ramhäll, Boda (Alunda)  och Sandika (Östhammar). Har för avsikt att genomföra projekt på Söderön, Dannemorabygden, Ekeby, området Hökhuvud-Forsmark samt Hargshamn. 

Svensk Infrastruktur/Stadsnätsbolaget – Har byggt fibernät i Östhammar och Gimo. Bygger fibernät på landsbygden.

5. Vilken aktör ska man välja och vad kostar det?

Kommunen kan inte rekommendera någon enskild aktör. Det råd vi kan ge är att noggrant läsa igenom de avtalsvillkor som gäller för anslutningen samt att räkna ihop alla kostnader för anslutning och tjänsteutbud. Detaljerade uppgifter om detta får du av respektive aktör.

6. Vad kan vi som bor på landsbygden göra för att få fiberanslutning?

Vi har ett samarbete med SKBnu som verkar för att fiberprojekt på landsbygden ska kunna förverkligas.

Det finns även möjligheter för föreningar, byalag och samfälligheter, att söka stöd för bredbandsutbyggnad på landsbygden, exempelvis genom Landsbygdsprogrammet.

7. Varför gräver inte Östhammars Stadsnät fiber överallt?

Enligt regeringen är det de kommersiella krafterna som ska stå för utbyggnaden. 

Att nå bredbandsmålet 2020 och bygga ut till 90 % täckning innebär stora kostnader. En grov uppskattning landar på cirka 200 MKR. Denna kostnad kan inte kommunen bära själv, det är därför privata aktörer måste stå för huvuddelen av den framtida utbyggnaden. Målet med 90 % täckning kan bli verklighet genom att alla aktörer samarbetar.

Det finns statliga bidrag att söka för de områden där marknadsmässig utbyggnad inte kommer att ske. På landsbygden krävs ofta ett lokalt engagemang i form av fiberföreningar, byalag eller samfälligheter.

8. När försvinner koppartråden?

Telia/Skanova har stängt ner kopparnätet på 25 teleområden i kommunen. Konsekvenserna av detta är att telefoni via det fasta kopparnätet och bredband via ADSL inte längre kommer kunna levereras. Avvecklingen av kopparnätet fortsätter och det kommer på sikt att försvinna på landsbydgen.

TeliaSonera äger kopparnätet och kommer att ta särskilt ansvar för att erbjuda alternativ som säkerställer att alla som berörs av övergången får information, vägledning och en lösning.

Följande områden omfattas av nedstängningen

Berkinge, Björsta, Elsarbo, Film, Halvbygda, Hökhuvud, Kelinge, Kilby, Knaby, Kungssvedjan, Moxboda, Oland, Pålsmora, Raggarö, Stora Risten, Tvärnö, Valö, Vettsta, Vigelsbo, Vamsta, Ånö, Knypplan, Harg, Stora Torrön och Söderboda. Forsmark kommer att stängas under 2020 (2020-05-31).

Mer information om övergången till fiber hittar du här

Här kan du läsa mer om nedstängningen av kopparnätet