Gå till innehållet

Vattenavstängning på Solängsgatan i Gimo fredagen den 26 April mellan ca. kl.08:00-12:00

För mer info se Gästrike vattens hemsida

Krisberedskap

1. Din egen krisberedskap

Samhällets förmåga att hantera oförutsedda störningar och extraordinära händelser ligger till viss del också i individernas och hushållens egen beredskap. Genom att själv vara förberedd minskar din egen sårbarhet.

Kommunen rekommenderar att du ska kunna klara dig själv i tre dygn (72 timmar) om det blir en större kris. Det finns inget som säger att krisen är över efter tre dygn. Planera för så lång tid som just du klarar av. Din beredskap bör handla om både mat, värme, vatten och kommunikation. Den beredskap som du har kanske inte din granne har. Gå därför gärna ihop och låna av varandra. En god grannsamverkan är en del av en god beredskap.

 

Krislådan

En bra start för att klara även oförutsedda händelser är att sätta ihop en krislåda hemma. Här är några exempel på vad en krislåda skulle kunna innehålla:

Vatten och mat

  • Dunkar att hämta vatten i.
  • Matvaror som klarar rumstemperatur.
  • Campingkök med bränsle.
  • En grill om du kan laga mat utomhus.

Värme och ljus

  • Ficklampa med extra batterier.
  • Stearinljus, värmeljus och tändstickor.
  • Varma kläder och filtar.
  • En alternativ värmekälla, om möjligt.

Information

  • Radio med batteri.
  • Papperslista med viktiga telefonnummer.

Övrigt

  • Husapotek med det som är viktigast för dig.
  • Hygienartiklar
  • Kontanter

Glöm inte att planera för just din situation och fundera på om någon i ditt hushåll har allergier, behov av specialkost eller har husdjur.

 

Plan B

Även om du tänkt ut hur du ska klara dig hemma och har en krislåda kan någon i familjen vara borta när krisen kommer. Kanske är du själv på jobbet och kan inte ta dig hem, eller kanske bor en del av familjen på annan ort. Planera därför gärna tillsammans med din familj vart ni ska mötas om ni kommer ifrån varandra och på vilket sätt din familj ska hålla kontakten om strömmen försvinner. Att förvara en krislåda anpassad för bilen förbereder dig även för händelser under en bilfärd.

 

Ladda ner: Broschyren om krisen eller kriget kommer

Lär dig mer: Korta instruktionsfilmer från MSB gällande hemberedskap:

mat

vatten

värme

kommunikation

2. Kommunens krisberedskap

Östhammar kommun samverkar med lokala, regionala och centrala aktörer för att skapa ett tryggt och säkert samhälle.

Som kommun har vi ett geografiskt områdesansvar. Det innebär att vi ska samordna planerings-, förberedelse- och krishanteringsarbetet inom kommunens gränser. Vi ska också samordna information till allmänheten.

Vid större kriser, så kallade extraordinära händelser, kan kommunens krisledningsnämnd ta över det politiska ansvaret från andra nämnder om det skulle behövas. 

 

POSOM

I händelse av stora olyckor och katastrofer, när kommunens invånare har ett akut behov av stöd, finns en organisation för psykiskt och socialt omhändertagande (POSOM).

POSOM står för - Psykologiskt Och Socialt OMhändertagande och ska vid en krissituation fungera som ett komplement till samhällets ordinarie omhändertagande efter större kriser, olyckor och katastrofer. POSOM har till uppgift att ansvara för planering och samordning av omhändertagandet av anhöriga till, eller människor som drabbats av en olycka eller en större kris.

Gruppen består av representanter från kommunens socialförvaltning, Barn och Utbildningsförvaltning samt lokala företrädare för, polisen, Landstinget/regionen samt kyrkan.

3. Samhällets krisberedskap

Samhällets krisberedskap går ut på att arbeta förebyggande för att minska riskerna och att förbereda sig för att kunna hantera det som ändå inträffar.

Om viktiga funktioner skulle slås ut av till exempel en naturkatastrof, terrorattack eller IT-attack utsätts samhället för påfrestningar som påverkar många människors vardag.

För att klara av stora påfrestningar behöver vi kunna använda alla resurser i samhället och göra alla delaktiga i att förebygga och hantera kriser. Myndigheter, kommuner, landsting, näringsliv, organisationer och privatpersoner har alla ett ansvar.

 

Krishantering i Sverige

Krishanteringen i Sverige bygger på tre grundprinciper:

  • Ansvarsprincipen innebär att den myndighet som i normala fall ansvarar för en verksamhet ska göra det också i en krissituation.
  • Likhetsprincipen innebär att en verksamhet vid en kris ska fungera på samma sätt som vid normala förhållanden, så långt det är möjligt.
  • Närhetsprincipen innebär att varje kris ska hanteras där den inträffar och av dem som är närmast berörda och ansvariga. Det är i första hand kommun och region som har ansvaret när något inträffar i deras område.

Läs mer på krisinformation.se om vad olika delar av samhället gör vid en kris.

Läs om vilka lagar och förordningar som gäller vid en kris på krisinformation.se.