I förra veckan berättade vi om vårt arbete med trygghetspunkter, som ska finnas i varje tätort i händelse av kris eller samhällsstörning. Men många som bor i Östhammars kommun har långt till närmaste tätort vilket skapar behov av fler och närmare samlingsplatser.
Bygdegårdarnas riksförbund har inte varit sena att agera i frågan och lyfter fram bygdegårdarna som en viktig resurs för kommuner och människor på landsbygden. En aktiv bygdegårdsförening hittar vi i Norrögården i Sund, som är en före detta nykterhetsloge och numera är en viktig mötesplats för medlemmarna i Norröns lokalförening.
Lokala trygghetspunkter i våra bygdegårdar
Bygdegårdar och andra samlingslokaler kan nyttjas i både vardag och i kris. De kan komplettera trygghetspunkterna som finns i varje tätort vid en samhällsstörning. 16 av länets 83 bygdegårdar finns i Östhammars kommun och en av dem är Norrögården i Sund, utanför Öregrund. Det är en lokal och kär mötesplats för medlemmarna som gärna ser bygdegården vid behov kan fungera som trygghetspunkt och mötesplats för fler.
Startat en studiecirkel
– Vi gillar tanken på bygdegårdar som kompletterande trygghetspunkter. Det är ett konkret exempel på hur vi kan samarbeta med civilsamhället och åstadkomma resultat i beredskapsarbetet, säger Elin Fogelström, beredskapssamordnare.
Hon har nyligen besökt Norrögården för att hålla föredrag om kommunens arbete med beredskapsfrågor. Efter det har medlemmarna i Norröns lokalförening startat en studiecirkel i sin bygdegård, för att lära sig mer om hur de och den lokala bygdegården vid behov kan vara en resurs att räkna med.
– Det finns ett stort engagemang för beredskapsfrågor i vår kommun och det känns roligt att så många vill bidra i arbetet på olika sätt, säger Elin.
Krislådor och reservkraftaggregat
Viktor Engstrand är en av medlemmarna i föreningen. Han leder studiecirkeln i bygdegården som varje vecka samlar ett tiotal deltagare, som alla är engagerade i beredskapsfrågorna.
– Vi är inte förberedda på kris och krig på samma sätt som tidigare generationer behövt vara. Men i takt med en förändrad omvärld behöver vi fundera på vad vi kan göra för att höja vår beredskap, säger han.
Bygdegården har en central roll för honom och flera av byborna i Sund. De pratar om både kort- och långsiktiga satsningar, till exempel att skaffa krislådor till bygdegården som skulle kunna vara en lokal trygghetspunkt. Och om att skaffa ett reservkraftaggregat för att kunna tillhandahålla vatten, varm mat och värme exempelvis vid ett längre elbortfall.
Samverka mer med civilsamhället
Förra hösten arrangerade Bygdegårdarnas riksförbund en temadag om hur civilsamhället kan bli en resurs i totalförsvaret. Deras tankar stämmer väl överens med det pågående arbetet i Norrögården och det som står skrivet i Handbok i civil beredskap i kommuner, som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), tagit fram. Där lyfts bygdegårdarna upp som möjliga trygghetspunkter vid en kris.
– Vi vill gärna samverka mer med civilsamhället och bygdegårdarna är en viktig resurs i arbetet med en stärkt krisberedskap, säger Elin.
Alla som kan behöver ta eget ansvar
Vid en samhällsstörning kommer samhällets hjälp först till dem som bäst behöver den, så de flesta måste vara beredda på att kunna klara sig själva en tid. Alla som kan behöver ta ett eget ansvar för sin hemberedskap och ju bättre förberedd man är, desto större möjlighet har man också att hjälpa andra.
– Att se till att det finns trygghetspunkter och göra dem kända är ett sätt för att kunna säkerställa att människor får information, råd och stöd vid en kris eller samhällsstörning, säger Elin.
Mer information
Bygdegårdarnas riksförbunds arbete med beredskap (länk till Bygdegårdarnas riksförbund)
Temadag om hur civilsamhället blir en resurs i totalförsvaret (länk till Bygdegårdarnas riksförbund)
Handbok i civil beredskap i kommuner (länk till MSB)
Foto: Stig Unge