Insatser med lärare gör skillnad för matematikundervisningen

Matematik är ett ämne som många lärare tycker är svårt att undervisa i. Under senare år har elevernas kunskaper i matematik sjunkit. Det syns bland annat i resultat från de undersökningar som regelbundet görs för att se hur pass väl skolan lyckas nå sina satta mål. Men nu har det vänt, fler elever än tidigare får godkänt i matematik och därmed får fler behörighet att söka till gymnasiet.
  – Vi ser ett förbättrat resultat utifrån nya grepp i vår matematikundervisning. Satsningen som vi har gjort på att utveckla lärandet har varit framgångsrikt, säger Cecilia Eriksson, verksamhetschef för grundskolan.

Prövar nya grepp 

Jane Tuominen och Charlotta Andersson är anställda som matematikutvecklare och handleder lärare i kommunens grundskolor. Efter två år är resultatet av deras arbete tydligt. Lärarna jobbar på ett nytt sätt än de gjorde tidigare. Tillsammans med Jane och Charlotta har de utvecklat nya kunskaper och prövar nya grepp.
  – Det är roligt att se resultatet av vårt arbete tillsammans med lärarna. Många har blivit mer trygga i sin undervisning och behöver inte längre förlita sig på att följa en lärobok, säger Jane och Charlotta.

Förväntningar och farhågor 

Deras uppdrag, att utveckla lärandet i matematik, inleddes 2018 på Hammarskolan i Gimo som numera är en del av Vretaskolan. Jane och Charlotta mötte skolledningen och lärarna för att få en uppfattning av kunskapsläget och för att lyssna in behov, förväntningar och farhågor. Därefter varvades workshops och teori med praktik i klassrummen mellan träffarna.
  – För en del var det starten på en ganska tuff förändringsresa, men snart var alla med på banan, säger Charlotta. 

Fått nya verktyg

Lillemor Mattsson är lärare i årskurs ett, på Vretaskolan. Hon är en av skolans lärare som har jobbat med Jane och Charlotta sedan starten. Hon beskriver en startsträcka, då hon inte riktigt var på tå för det nya tänket kring matematikundervisningen.
  – Men snart kunde jag notera nya insikter om självklarheter som gör stor skillnad i min undervisning, säger hon.
Det kan till exempel handla om slutsatserna hon drar kring elevernas resultat och att vara mer lyhörd för vad eleverna ännu inte fått syn på.
  – Jag har fått nya verktyg och jag känner mig så mycket säkrare på vad eleverna behöver få med sig, för att kunna fortsätta att tillgodogöra sig matematikundervisningen, säger hon. 

Ensam är inte stark

Att undervisa i matematik kräver en hel del av lärarna. Många, både lärare och elever, har kanske bestämt sig för att ämnet är svårt men så behöver det inte vara, anser Jane och Charlotta.
  – Ensam är inte stark, vi behöver jobba tillsammans och kollegor behöver varandra, säger Jane.
Det är en av insikterna och kanske en av de viktigaste framgångsfaktorerna som fått både lärare och elever att börja tycka att matematik också kan vara roligt. 

Planerar tillsammans

Själva älskar de sitt ämne. Båda är doktorander vid Stockholms universitet där de har möjlighet att djupdyka i frågor som rör lärande i matematik. De jobbar både med uppdrag, undervisning och med handledning av lärare. Det kan exempelvis handla om vilka strategier lärare använder för att förklara uppgifter på olika sätt, hur de kommunicerar matematikinnehållet och hur medvetna de är om elevers kunskapsnivå.
Vid fyra tillfällen per termin träffar matematikutvecklarna lärarna. Pandemin försvårar genomförandet men liksom i många andra sammanhang har digitala alternativ varit en lösning.
  – Vi jobbar alltid utifrån aktuell forskning och identifierar framgångsfaktorer. Det är viktigt att alla känner sig delaktiga, säger Jane.
Vid träffarna pratar de med lärarna om vad eleverna ska lära sig och vad de behöver för att lyckas.
  – Vi lyfter fram alla aspekter och planerar tillsammans. Det är viktigt att ha samma karta och att arbeta mot samma mål, säger Charlotta. 

På rätt väg

Sedan starten för drygt två år sedan har Jane och Charlotta hunnit med nämnt utvecklingsarbete på Vretaskolan, Vallonskolan och på särskolan i Gimo. Nu har arbetet fortsatt på alla skolor i kommunen, från och med förskoleklass till och med årskurs sex.
Effekter och resultat av insatsen utvärderas regelbundet tillsammans med lärarna.
  – Vi vill veta att vi är på rätt väg och att alla är med på tåget när vi tillsammans hittar nya, framgångsrika undervisningssätt i matematik, säger Jane och Charlotta.